Fyra av tio företag i Dalarna utsatta för brott
Brottsligheten fortsätter att sätta press på företagen i Dalarna. Nästan fyra av tio företag uppger att de utsatts för brott det senaste året – samtidigt som en majoritet väljer att inte polisanmäla. Utvecklingen riskerar att slå direkt mot både investeringar, tillväxt och tryggheten på arbetsplatserna.
Brottsligheten slår hårt mot företagen i Dalarnas län. 39 procent av företagen har drabbats av brott det senaste året, enligt Brottsbarometern 2025 från Svenskt Näringsliv. Stölder, bedrägerier och inbrott leder till produktionsstopp, ekonomiska förluster och en växande oro bland både företagare, anställda och kunder.
– Att så många företag är drabbade är något vi måste ta på största allvar. Brottsligheten påverkar inte bara lönsamheten, utan hela företagsklimatet. När tryggheten minskar blir det svårare att växa, investera och anställa, säger Victor Ericsson, regionchef på Svenskt Näringsliv i Dalarna.
Bedrägerier och stölder vanligast
Enligt rapporten är det framför allt bedrägerier, snatterier och inbrott som drabbar företagen. Särskilt utsatta är byggbranschen, handeln och transportsektorn – verksamheter där brottsligheten ofta får dubbla konsekvenser: direkta ekonomiska förluster och en försämrad arbetsmiljö för personalen.
För många företag innebär brotten inte bara kostnader i form av stöldgods eller skador, utan också avbrott i den dagliga verksamheten. Förseningar, extra administration och ökade säkerhetskostnader blir en del av vardagen.
Få brott anmäls – förtroendet sviktar
Samtidigt visar undersökningen att mörkertalet är stort. 57 procent av de företag som utsatts för brott uppger att de inte har polisanmält händelserna.
Den vanligaste orsaken är ett bristande förtroende för rättsväsendet. Många företagare upplever att mindre brott sällan utreds eller att ärenden snabbt läggs ned. Andra pekar på tidsbrist, eller att brotten bedöms som för små för att en anmälan ska vara värd besväret.
— Många företagare vittnar om att de inte ser någon effekt av att anmäla, särskilt vid mindre brott som snatterier eller skadegörelse. Det leder till uppgivenhet och i förlängningen en risk att brottsligheten normaliseras, säger Victor Ericsson.
Företag tvingas lösa problemen själva
När anmälningar uteblir väljer vissa företag i stället att hantera problemen internt. Det kan handla om egna säkerhetsrutiner, kameraövervakning, väktartjänster eller förstärkt IT-skydd mot digitala angrepp. Åtgärder som ofta är kostsamma – och som i längden riskerar att slå särskilt hårt mot mindre företag.
Victor Ericsson betonar att detta inte kan ersätta en fungerande rättsprocess.
— Företagen kan inte ensamma bära ansvaret för tryggheten. Utan ett rättssystem som fungerar riskerar vi att skapa en situation där brott blir en accepterad del av företagandet, säger han.
Samverkan lyfts som nyckel
För att vända utvecklingen vill Svenskt Näringsliv se ett mer systematiskt och långsiktigt samarbete mellan kommuner, polis, företag och civilsamhälle. I rapporten pekas bland annat social brottsprevention ut som ett viktigt område, där företag kan involveras i lokala projekt – exempelvis genom mentorskap, samverkan med skolor eller stöd till initiativ som stärker civilsamhället.
Även trygghetsfrämjande åtgärder i den offentliga miljön lyfts fram, som bättre belysning, trygghetsvandringar och ökad närvaro på gator och torg. Här kan lokala företag spela en aktiv roll tillsammans med kommuner och polis.
Dessutom pekas företagsamverkan ut som en framgångsfaktor – där företag i samma område samordnar insatser och delar information för att skapa tryggare affärsmiljöer.
— Varje inbrott, stöld eller bedrägeri innebär både ekonomiska förluster och avbrott i vardagen. För att vända utvecklingen måste mängdbrotten tas på större allvar och fler brottslingar lagföras, avslutar Victor Ericsson.