”Så skönt att vara i Mora igen”

För en vecka sedan var allt väldigt ovisst. Erik Helin och hans familj var fast i krigets Mellanöstern.

Men Morabördige Erik trotsade rekommendationerna och körde genom öknen till Qatars västkust.

De lyckades boka flygbiljetter från Saudiarabien till London, flög dit i lördags för att söndag kväll komma till Mora.

— Så skönt att vara i Mora igen, man ville bara därifrån, konstaterar en lättad Erik.

Det har varit en minst sagt otrolig vecka för Erik, hans fru Silvia och deras två döttrar, 14 och 17 år gamla.

— Men allt har gått otroligt bra ändå. Man räknade med att det kunde bli struligt, men allt gick fantastiskt bra för oss, säger han tacksamt.

Men förra helgen var det rejält oroligt hos familjen Helin. Erik och hans fru Silvia hade varit i Mora under sportlovet medan flickorna var kvar i Doha. Paret var tillbaka i Doha torsdag den 26 februari och bara två dagar senare bröt kriget ut, då Israel och USA gemensamt attackerade Iran.

Rekommendationerna från myndigheterna i Qatar var att folk skulle hålla sig hemma, men då Iran svarade på attacken genom att anfalla amerikanska militärbaser i området och familjen Helin bor bara tre mil från den största militärbasen i området, tog man beslutet att med bil ta sig till västkusten. Resan genom öknen som tog två timmar gjorde man förra söndagen, sedan har familjen bott på hotell där.

— Vi slapp höra bomberna och där kände vi oss trygga, berättar Erik.

Målet var ändå att försöka ta sig till Sverige och Mora. Under söndagen kom första planet till Arlanda där UD hjälpt till att evakuera svenskar i området.

— Det var 180 som åkte med det planet och det är kanske 1000 kvar i området som vill hem, så det tar ett tag att få hem alla. Vi valde att ordna resan på egen hand.

Hotellet man bodde på under förra veckan ligger vid gränsen till Saudiarabien. Det bokades flyg från en mindre flygplats, i Dammam, till London. Dit flög man i lördags och dagen därpå gick flyget med ett SAS-plan från London till Arlanda. Det finns historier där folk bokat flyg, som sedan ändrats, ställts in eller skjutits upp. Men för familjen Helin flöt allt väldigt smidigt.

— Först fick vi lösa visum till Saudi och sedan tog det en timme innan vi tog oss genom gränskontrollen där. Därefter fortsatte vi med bil tre timmar till flygplatsen. Det här är en mindre flygplats och ett plan till London går varannan dag, så missar vi det första planet skulle vi få vänta ett par dagar, berättar Erik hur tankarna gick.

Det fanns hela tiden en ständig oro; ”Ska allt gå vägen?”

— När vi i lördags satt på flygplanet i Dammam, så hörde jag en flygvärdinna som sa; ”Vi får se om vi får lyfta.” Men var lite positiv, tänkte jag.

Planet fick lyfta och klockan 20.30 landade det i London. En natt på hotell, sedan lyfte SAS-planet mot Arlanda vid 10-tiden söndag.

— Sedan hade vi sån tur att mamma och pappa var och hälsade på syrran i Stockholm. De hade bilat ner, men tog tåget hem till Mora. Min syster körde deras bil till Arlanda, så jag och familjen kunde ta bilen till Mora.

— Skulle väl annars varit typiskt om allt flutit på bra och att vi i stället skulle bli stående efter järnvägen på väg till Mora på grund av ett signalfel eller nåt. Man ville inte gärna vara med om nåt tågstrul, vi ville bara hem.

Erik hade målat upp alla möjliga scenarier vad som skulle kunna hända. I värsta fall fanns tankarna att bila till Egypten och ta flyg därifrån. De fick betala närmare 50 000 kronor för hela resan med visum och hotellnätter, men det var det värt, konstaterar han.

— Jag hade målat upp en bild att det här skulle bli ett riktigt äventyr, men allt gick förvånansvärt bra och det känns skönt att vara i Mora.

När vi pratar med Erik måndag vid lunchtid har han precis haft lektion med sina elever i Doha via nätet. Han jobbar som lärare, liksom hans fru.

— Så här fick vi jobba även under covid. Man är van det här och får göra det bästa av situationen. De stängde ned samhället helt i Qatar under pandemin och även då drog vi hem till Mora.

I Doha har de vanligtvis städhjälp en gång i veckan. Erik berättar att han sagt åt den kvinna som hjälper dem, att hon får bo i huset så länge de är borta. Han konstaterar att det är tryggt att ha nån boende där. De har känt kvinnan länge och hon bodde i deras hus även under pandemin när Helins var i Mora.

Familjens bil som de körde in i Saudiarabien med har de fått parkera hos en bekant.

— När vi ska tillbaka, så får jag flyga till Dammam och hämta bilen medan övriga familjen åker direkt till Doha.

Men när det kan ske går inte att säga. Ingen vet hur länge kriget kommer att pågå.

— Vi räknar med att vi blir här i minst tre veckor i alla fall, så det gäller att hitta en vardag här i Mora. Jag och ena dottern ska iväg och köpa gymkort. Båda döttrarna dansar, så de ska börja på M&M Dansskola här.

Det finns många historier och Erik har vänner från världens alla hörn som bor i Qatar. Han berättar om en kompis vars äldre mor var på besök. Hon lyckades precis komma med sista planet hem till Marocko innan luftrummet stängdes.

En annan kompis har flyttat tillbaka till Israel. Han ville egentligen inte det, men så blev det. Den familjen lever i princip i en bunker som skydd mot eventuella raketer från Iran som slår ner. Det innebär en stor risk vistas utomhus.

Helin och hans familj kan slappna av efter en minst sagt nervig vecka.

— Det fanns hela tiden en oro om vi skulle komma iväg eller inte, nu är vi är bara så glada att vi kommit till Mora, konstaterar en lättad Erik.