Planer finns att bygga om olycksdrabbad plankorsning nära Nusnäs

Sedan den tragiska olyckan där en 45-årig kvinna avled efter att den kommunala bil hon färdades i blivit påkörd av ett tåg i närheten av Nusnäs, är det många som ställer sig frågande till varför denna obevakade plankorsning finns. På Trafikverket arbetar de med att se över alla landets järnvägsövergångar – men det kommer att ta tid innan några åtgärder kan göras åt den specifika korsningen där olyckan inträffade i Mora.

— Den finns med i våra planer i att bygga om, från tidigast 2025, säger Thomas Andersson, som är Trafikverkets åtgärdsplaneringschef i Region mitt.

En obevakad plankorsning finns på den plats där en 45-årig medarbetare inom kommunen förolyckades för en vecka sedan. Ännu pågår en händelseutredning av platsen och det går i ett tidigt skede inte att säga vad som kan behöva göras för att undvika att samma olycka händer igen. Förslag har ändå kommit på att göra ändringar vid plankorsningen.

Trafikverket är den myndighet som både sköter om landets järnvägar och korsningarna som går över dem. Att skapa en översikt över samtliga obevakade plankorsningar är fullt möjligt, menar Trafikverkets åtgärdsplaneringschef, Thomas Andersson. Men ett projekt med att ta bort samtliga obevakade plankorsningar i hela landet existerar inte. Det skulle innebära ett alltför stort arbete och en omöjlighet att genomföra rent praktiskt.

— Generellt sett finns det inga planer på att man ska bygga bort alla plankorsningar. Däremot finns det ett arbete med att se över och identifiera plankorsningar med förhöjd risk för olycka. Totalt sett, i Sverige, finns det drygt 3000 bevakade plankorsningar, med varierande skillnader – från inget skydd alls till ett visst märke, säger Thomas Andersson.

Olika typer av korsningar finns på olika typer av järnvägar. En typ av korsning kan finnas på Västerdalsbanan, andra på banor med högre hastigheter. Bedömningen av vilken typ som behövs utgår ifrån flera nivåer – alltifrån sikt till högsta tillåtna hastighet på platsen.

— Man behöver se vilka förutsättningar en obevakad plankorsning har. En av åtgärderna man tar är att man säkerställer närsikten; när du kommer fram till plankorsningen och stannar ska du kunna se ett visst avstånd framåt samt bedöma hastigheten, för att se tåget och kunna stanna. Är den dålig så åtgärdar man det som åtgärdsbrister. Sedan finns det såklart de plankorsningar där vi måste öka skyddet.

Trafikverket måste avvakta och se vad som händer härnäst i avseendet med plankorsningen nära Nusnäs. Nu handlar det om att utreda olyckan snarare än att gå till beslut om att åtgärda korsningen. Planerna har ändå funnits på att åtgärda denna specifika plankorsning.

—På den här olycksplatsen finns det en längre sträcka med teknikfel. Den finns med i våra planer i att bygga om, från tidigast 2025. Fram till dess ser vi över vilka åtgärderna som vi behöver göra. Men åtgärder kommer att genomföras i samband med utredningen – de görs alltid när någon omkommer vid en plankorsning.

I slutändan kan just ett beslut om att utöka skyddet kosta mycket. Att bygga en bom vid en järnvägskorsning där bevakning saknas, är en investering.

— Det kan finnas plankorsningar där till exempel en bomanläggning byggs. Men en sådan anläggning kostar mellan åtta och tolv miljoner kronor, beroende på var man bygger den. Ett annat alternativ är att bygga en planskild korsning, där bilar och tåg möter varandra på skilda plan. Då går bilarna över järnvägen. Fast det är en betydligt mer kostsam lösning, säger Thomas Andersson.