Matbutiken en av flera som hjälper till med överblivet livsmedel

Matsvinn är något som bland annat Ica Maxi i Mora försöker motverka – men snarare än kasta matvarorna så blir de till livsnödvändiga och generösa gåvor till närmare hundra personer varje vecka. Den pågående lågkonjunkturen drabbar självklart butiken, det menar Maxis försäljningschef Anders Chytraéus, men samtidigt ger det bättre möjligheter att göra något gott.

— Här säger vi inte att det blir svinn, utan maten går till välgörenhet, säger försäljningschefen.

Att kalla situationen för ”den enes död, den andres bröd” är verkligen en överdrift. Visserligen innebär den ekonomiska lågkonjunkturen tuffa tider även för en större livsmedelsbutik som Ica Maxi, men de gånger då matvarorna inte blir sålda sänder de dessa vidare i ett gott syfte.

Anders Chytraéus, tidigare butikschef på Willys och numera försäljningschef på Ica Maxi, var en av de som tog för några år sedan tog initiativ till arbetet mot matsvinn i Mora. Idag ger både Maxi och Willys varje vecka bort produkter med passerat utgångsdatum eller delvis skadade förpackningar, till bland annat Centrumkyrkan i Mora (genom verksamheten ”Hjälpkassen” på torsdagar).

— Här säger vi inte att det blir svinn, utan maten går till välgörenhet. Får kyrkan maten och kan dela ut så blir det inte svinn i sig. Detta blir snarare en ”win-win”-situation; när det kommer tillbaka till människor som behöver maten. Men för butiken blir det däremot svinn, säger Anders Chytraéus.

Lika viktigt är det då att för butiken kunna sälja varorna till ett lägre pris.

— Vi använder det som blir över på två sätt. Dels så går det ut till kunderna, dels till kyrkan. Visionen är att det ska vara noll svinn på allt det man kan påverka själv – men om exempelvis ett mjölkpaket åker i backen så är det kört och blir svinn. Annat som går att rädda skänker vi vidare.

Konsumentbeteendet varierar under hela året. Men Ica Maxi har som rutin att alltid kontrollera datum på produkterna de säljer, för att inget ska behöva slängas.

— Vi jobbar väldigt hårt med parametrar i datorer, statistik för att ha koll på vad som säljer. Att köpa in för mycket av något är aldrig bra. Det är alla försäljningschefers ansvar. Bara genom att tänka i pengar så blir det inte hållbart att köpa med risk för att behöva slänga. Här upplever jag att vi har otroligt bra personal och datorsystem för att klara av processen.

Även om de arbetar hårt för att få allt sålt själva, kan försäljningschefen tycka det är synd att verksamheter som kyrkan för tillfället inte får mer restprodukter av Ica Maxi.

— Förut hade vi färre leveranser, som vi hade svårt att få sålt. Men nu har vi en annan koll på vad vi kan sälja ut till kunderna och bättre datumhantering. Förr hade vi koll på mejeriprodukter och chark under två dagar i veckan. Det betyder att en del kan missas. Nu har vi kontroller i stort sett varje dag, på våra fyra tyngsta avdelningar: Kött, chark, ost och mejeri. Men med det sagt är det mänskliga ögon som gör kontrollerna – vem som helst kan missa i kontrollen.

Alternativet med självscanning, för att privatkunder själva ska kunna få ett lägre pris vid kort utgångsdatum, är inget som Ica Maxi har än.

— Nej, vi har inte det. Att vissa butiker har det är däremot jättebra. Men vi vill inte lägga det ansvaret hos kunden. Personalen kan då tänka ”äh, vi struntar i kontrollen och låter maskinen göra jobbet åt kunden”. Det blir fel. Maskinen kollar inte hyllorna, utan kunden. Därför kommer vi inte börja med det.

Att kunderna har ändrat konsumentbeteende under lågkonjunkturen märks väldigt väl, menar han. Just Ica Maxi har många artiklar som kan räknas till diversehandeln och som samtidigt kan bli ”för gammalt”.

— Detta gäller lika mycket dyra produkter, fin mat, som hela segment med billigare mat. Detta har lett till en omställning för oss.

Livsmedel som grönsaker eller frukt som blivit lite brun kan till butiken fortfarande sälja till privatpersoner.

— Grönsaker får vi sälja vidare till kunderna. Det kan inte exempelvis inte kyrkan ta hand om, för det blir dagsfärskt. Det kan bli att vi packar tomma lådor det fraktats tomater i, med bananer, två bruna äpplen, någon mjuk apelsin eller en broccoli som är ful i färgen – som vi säljer ut för 35 kronor. Visserligen förlorar vi pengar på det, men det blir inte svinn.

Många varor måste de ha kvar i sortimentet även om konsumentbeteendet visar på att färre köper varorna.

— Om det inte går att sälja vissa produkter så tar vi bort dem. Fast så finns det delar av sortimentet bara ska finnas. Vi kan inte banta ned sortimentet för mycket, för då hamnar vi i samma läge som många andra butiker. Av respekt för att folk kan hamna i ett dåligt läge så måste vi visa oss starka nog att hjälpa dem, säger Anders Chytraéus.