Föräldrar mötte politikerna – dagen innan nedläggningsbeslut

Igår tisdag hade föräldrar i Nusnäs skola och Vika skola en dialog med Mora kommun, om det beslut kring omorganisation som idag onsdag tas i för- och grundskolenämnden. Många på plats i Nusnäs var upprörda över det faktum att informationen om att skolorna i Nusnäs och Vika ska stängas kommit så sent.

Representanter från Moralliansen och oppositionspartierna hade samlats i Nusnäs bygdegård under tisdagskvällen tillsammans med anställda från förvaltningen. Föräldrarna och allmänheten hade många frågor till dem under det 1,5 timmar långa mötet.

Här följer några av frågorna från föräldrar och svar från ansvariga politiker.

Varför beslutar man om att stänga ned i just Nusnäs och inte någon annan skola – exempelvis Våmhus skola? Den skolan är större, borde man inte tjäna mer pengar på det?

— Förvaltningen säger att de små enheterna är svårast att organisera. Förvaltningen får pengar per barn. En skola med ett mindre antal barn får mindre pengar. Då blir det svårare att få det räcka till för behöriga lärare och barn som behöver särskilt stöd, samt andra insatser. Därför blir de små enheterna föreslagna. Och de resurser som funnits i Nusnäs föreslås flyttas till Färnäs, säger för- och grundskolenämndens ordförande Pär-Johan Jönsson (C).

Vad ska man göra med lokalerna framgent?

— Vi har fått förslaget från förvaltningen, att lägga fram just Nusnäs i förslag till beslut. Det handlar om demografi. Vi blir färre i skolan och det har gått fort. Det var inte länge sedan barnafödandet låg på 190 barn per år i kommunen. Nu ligger det på låga 130. Det blir hela enheter per år, sett till barnkullarna. Ser vi till prislappsmodellen, så ska den hjälpa oss att ta kloka beslut. Den jobbar man med i hela Sverige och ska kunna jämföra likvärdiga kommuner med Mora kommun. Vi lägger inte mindre pengar på skolan i Mora, snarare 44 miljoner mer. Vi måste hitta vägar till effektiviseringar, säger Johan Lithén (KD), nämndsledamot.

Vilka alternativ till besparingsåtgärder har presenterats till nämnden, snarare än att lägga ned skolor? För det finns exempelvis en massa iPads i skolan, som fraktas fram och tillbaka utan att de används.

— Det pågår åtgärder på alla möjliga håll – både i andra förvaltningar och i för- och grundskolenämnden. Som sagt är kostnaderna högre än jämförbara kommuner, trots att resultaten inte är på en högre nivå. Sedan modellen infördes har vi andra möjligheter att se vad som kostar. Vad gäller iPads så har vi gjort en förändring. Många saker är detaljsaker och förvaltningen tar ansvaret att lösa det i praktiken, säger Pär-Johan Jönsson (C).

Om man diskuterat detta sedan 2016, hur kan beslutet komma så nära sommarlovet?

— Förslaget till beslutet är aldrig roligt att fatta oavsett när det kommer. Men faktum är att barnkullarna minskar. Förslaget efter beslutet kommer tas vidare till KF, som fattar beslut för att gå vidare i processen, säger Johan Lithén (KD).

Tidsplanen irriterar de flesta. Man fick reda på detta väldigt kort tid innan nämnden tar beslut. Nu blir det ett panikmöte. Varför går det inte att göra halt, efter att ha tagit in dialogen från allmänheten, med alternativ till förslag?

— I opposition delar åsikten att ta ett steg tillbaka – att ta ett omtag. Vi tycker det har gått för fort. Det finns saker vi behöver fortsätta titta på. Framåt för skolan finns det jättestora utmaningar. De ändrar de ekonomiska aspekterna. Men man ska inte kasta tjänstemännen under bussen för hela tiden. Det de gör sker på politiska initiativ såsom budget. Vi prioriterar just mot den verksamheten, säger Martin Ehnrot (S), ersättare i nämnden.

— Vi vill framför allt säkerställa utbildningen för våra barn. Den processen, den tidsaspekt vi har, gäller kort tid. Vi har ett inriktningsbeslut om att vi kanske ska stänga skolan. Beslut tas sedan i höst. Utredningen av det arbete som måste göra visar vad som behöver göras. Vi har inte sagt att den ska stängas i höst eller nästa höst. Det kan bli att den inte alls behöver stängas, men det är inte besparingarna som är det primära, säger Per Ericson (M), nämndsledamot.

Skolchef Anna Appel har fått direktiv från er gällande en budget i balans. Hur kan ni säga att besparingar inte är det primära? Har hon missförstått det hela?

— Såklart gäller det båda sidor, både den kappsäck med pengar vi får för varje elev och barnens bästa. Vi behöver hitta en nivå för att fler elever ska ha en god måluppfyllelse, säger Johan Lithén (KD).

Hur mycket sparar ni på dessa åtgärder?

— Den siffra jag har hört är 13–14 miljoner. Den har jag fått från vår ekonomichef, på de strukturella förändringarna i Vika och Nusnäs. Det gäller inte bara Nusnäs, säger Per Ericson (M).

— Att vi får frågor om olika aspekter gällande ekonomin leder till frågor om vi behöver mer i underlaget. Vi kanske måste backa och komma ur detta med klokskap, där vi vet vad vi ska svara konkret, säger Martin Eneroth (S).

Blir kvaliteten högre när det blir fler barn i klasserna, fler barn som blir stressade av en stor skola och fler skolskjutsar?

— Jag upplever inte att det är några problem för barnen med att gå på en stor skola. Det måste inte vara en liten skola för att barnen ska må bra. Då skulle 90 procent av barnen i kommunen må jättedåligt. Så är det inte, säger Pär-Johan Jönsson (C).