Fokus folkbildning under kulturfrukosten på Mora folkhögskola

På torsdagsmorgonen var det dags för en ny kulturfrukost, i regi av Mora folkhögskola och Mora kommun. Presentationerna – som skedde i skolans aula – hade temat folkbildning; något som samlade ett 30-tal i publiken och några stycken på scen.

— Folkbildningen ska ge alla möjlighet att, tillsammans med andra, öka sin kunskap och bildning; för personlig utveckling och delaktighet i samhället, berättade bland annat Ewa Ros från Studieförbundet vuxenskolan.

Denna morgon skedde frukostminglet i aulan, där representanter från såväl folkhögskolan och kommunen som biblioteket och ideella föreningar samlades.

Från scenen välkomnade rektor Anna Klöble publiken genom att göra en kortare presentation av hur viktig folkhögskolan är för folkbildningen – ett tema som utvecklades under framträdandena den kommande timmen.

— Det känns extra angeläget att prata om folkbildning och vad det innebär. Här på folkhögskolan har vi mycket bildning, som främjar livslångt lärande, inledde rektorn.

Ewa Ros Från Studieförbundet vuxenskolan var en av de som utvecklade denna tanke.

— Folkbildningen ska ge alla möjlighet att, tillsammans med andra, öka sin kunskap och bildning; för personlig utveckling och delaktighet i samhället. Det är så regeringen sammanfattar det. Det är fritt och frivilligt, med studiecirklar och kurser som stärker dig som individ.

Idag finns det många studieförbund i eller omkring Mora. Då gäller samarbete snarare än konkurrens mellan förbunden, påpekade Ewa.

— Ett studieförbund klampar inte in på ett annat studieförbunds område. Man tar inte folk från något annat. Men vi samarbetar gärna med dem. Det är inte så konstigt. Vi vill hjälpa folk att bli bildade och är det en kurs som behöver en ledare där vi saknar någon, då kan vi låna in den.

Studieförbund är alltså viktiga komplement till andra utbildningsformer, såsom folkhögskolor. Men varför det är så bra att gå på just ”folkis” fick tre personer berätta om.

Karin Fastlund arbetar som yrkesvägledare samt kursansvarig på Mora folkhögskolas utbildning inom vård och omsorg, vaktmästare Tomas Simons och folkhögskolans medhjälpare Ayub Naseri.

Dessa tre berättade inledningsvis om deras tid på folkhögskolan.

— Jag har varit med här i åtta år och kom hit från Iran. Sedan dess har jag gått nästan alla särskilda kurser som finns på skolan. Skolan har en bra blandning av teoretiska och praktiska kurser. Särskilt under torsdagar hittade jag något som passade mig; nämligen keramik. Därigenom träffade jag personer från andra kurser, inledde Ayub.

Innan Ayub kom till Sverige arbetade han som möbelsnickare. Men han la märke till alla möjligheter som fanns, när han sedan lärde känna de på Mora folkhögskola.

— Många av de jag träffade på keramikkursen gick estetisk linje och en del arbetade även med annat hantverk – personer i olika åldrar. Men jag kände att jag ville hitta ett eget uttryckssätt i det jag gjorde. Därför fortsatte jag med keramiken under ett år till. Man jag ha även studerat textil.

Därefter förklarade Tomas Simon hur allt började för honom.

— År 2000 började min resa här. Då pluggade jag upp gymnasiet på tre terminer. Innan dess hade jag plockat kniv på knivfabriken i 20 år, sedan 1980. Men så kände jag att det var dags att göra något annat. Så jag sökte tjänsten som vaktmästare och kom in, förklarade Tomas.

Att lämna folkhögskolan har inte varit något bra alternativ för Tomas.

— Mitt liv hade nog varit sämre utan folkhögskolan. Det är samtidigt svårt att bryta mönstret när det går så bra. Skolformen passar mig bra, sa han.

Både Tomas och Ayub säger att de emellanåt träffar på gamla studiekamrater från tidigare kurser.

— Visst har de blivit ganska mycket äldre, men man träffar på dem ibland. Det är kul, säger Tomas.

Skolformen passar alla – det ville Ayub understryka.

— Folkhögskolan har en miljö där man kan vara sig själv oavsett bakgrund. Alla har full respekt för varandra.

För Karin Fastlund är folkhögskolan en självklar institution i samhället. Hon har arbetat här i nästan tio år.

— Under ett år träffade jag en man från Syrien, som sa att ”i den vanliga skolan lär man sig skolämnen. På folkhögskolan lär man sig både skolämnen och om livet”. Det är lite det som knyter ihop påsen här, sa hon.

En fråga som följde presentationen, som kom från en av åhörarna, var vilken betydelse platsen hade för skolans anseende och förmåga att locka fler att studera där – hur påverkar det faktum att Mora folkhögskola ligger så centralt?

Anna Klöble svarade:

— Det betyder jättemycket. Andra folkhögskolor man har besökt ligger väldigt vackert, men långt från centrum. Vi har turen att ligga i ett såväl vackert som centralt område. Det underlättar för eleverna att ta sig hit. Resvägen blir mycket enklare, sa rektorn.

Slutligen skedde två kortare 3-minutspresentationer.

Under den ena presenterade Brita Holvid Fastlund hur Konst runt Siljan ser ut under 2024.

— Konst runt Siljan är Sveriges näst äldsta konstrunda. 1990 började det första Konst runt Siljan och då var det 14 som ställde ut. Idag är det mer än 35; framför allt konstnärer från Mora, Orsa, Älvdalen och Leksand. Det finns otroligt många skiftande uttryck i det som ställs ut. Jag välkomnar alla att titta på detta under Kristi Himmelsfärds-helgen, berättade Brita.

Under den andra presentationen presenterade Anette Andersson från Bilda Mitt deras verksamhet.

— Vi arbetar med hela samhället i stort, från vaggan till graven. Vi har pop- och rockgrupper, dans, babyrytmik, språkcirklar och mycket annat. Vi jobbar också mot äldreboenden. Att beröra med det som händer i livet är viktigt för alla, berättade hon under presentationen.