”Liemannen” från Lima kan vinna ärofyllt byggnadsvårdspris
Byggnadsvårdaren och smeden Mattias Helje från Lima – känd för att tillverka orv till liar – nominerades nyligen till Dalarnas Byggnadsvårdspris 2025. Han är en av fem kandidater som kan ta hem utmärkelsen och därmed prisas för sitt kulturhistoriskt viktiga arbete.
— Byggnadsvård har man hållit på med mer eller mindre hela tiden man varit yrkesaktiv. Dessutom gör jag yxor till de som timrar och reparerar hus och tillverkar gångjärn, säger han.
Den 4:e oktober delas Dalarnas Byggnadsvårdspris ut. Priset instiftades 2015 genom ett samarbete mellan Dalarnas fornminnes- och hembygdsförbund, Falu Rödfärg, Länsstyrelsen Dalarna och Dalarnas museum.
Vartannat år har en pristagare utsetts. Just denna gång är speciell: För första gången är fokus på större byggnadsvårdande insatser under de senaste tio åren, snarare än att prisa ett enskilt objekt.
Nu sållar sig Limasmeden Mattias Helje till skaran av fem kandidater som har möjlighet att ta hem Dalarnas Byggnadsvårdspris.
— Det är ju roligt och man börjar fundera på vad man har gjort genom åren. Byggnadsvård har man hållit på med mer eller mindre hela tiden man varit yrkesaktiv. Dessutom gör jag yxor till de som timrar och reparerar hus och tillverkar gångjärn. Och jag har länge utbildat nya smeder som kan föra traditionen vidare, säger Mattias Helje.
Detta gör han vid sidan av att han, som hobby, flyttar gamla byggnader. Med rätt tekniker gör han husen portabla och kan därmed – precis som i det aktuella exemplet med Kiruna kyrka – transporteras från en plats till en annan.
— Så stora byggnader som en kyrka har jag aldrig flyttat. Men jag flyttade min smedja, som är 10 gånger 5,5 meter stor. Den flyttade jag hel. Annars är det mindre timmerhus som gäller.
Själva processen går till som så att timmerhusen plockas ned bit för bit, stock för stock. Fast det finns undantag.
— Det senaste timmerhuset flyttade jag utan att plocka isär det. Sammantaget har jag flyttat fem eller sex hus bara här på gården.
Mer än en hobby är smidet och kulturhistoria, restaurering av gamla ting. En del av smidet är tillverkningen av liar.
Idag arbetar inte många i världen med att tillverka liar – än mindre i Sverige.
— Man har haft lite fokus på det med tanke på att man är ensam om det. I Mariestad prioriterar de även kulturmiljövård, där lieslåtter är väldigt viktigt. Men med det sagt är efterfrågan på liar ändå stor idag.
Redan som barn gillade Mattias att slå med lie. Smidet började han med som tonåring.
— ”Hur gör man en lie”, tänkte jag. Därefter kom jag på intervju till en liesmed i Älvdalen.
Sina nya färdigheter har han haft användning av på fler än ett sätt. Han har lärt ut sina kunskaper i lietillverkning, smide och byggnadsvård till hundratals adepter.
Dels har han arbetat som lärare på Sätergläntans institut för slöjd och hantverk i över 20 år, dels jobbar han på Malungs folkhögskola. Dessutom undervisar han utomlands. Bland annat ska han åka till Röros för att visa diverse tekniker i byggnadsvård.
Fascinationen för just liar har sträckt sig utomlands. Mattias skaffade sig så småningom en lärling – från Frankrike.
— Denne lärling sökte sig hit just för att han var intresserad av liar. Sedan har man inte någon tradition av att tillverka dem i Frankrike.
Mattias kan förstå vad som gör liar så spännande, eftersom han själv fastnade för dem.
— Orv till liar brukar jämföras med ”samurajsvärd”. Svärden är kanske svårare att tillverka, mer avancerade, men de är i samma klass. Man ska ha skärpa på eggen och behöver därför ett särskilt stål för att slipa liens orv.
Vem som helst som är intresserad av att börja med smide kan göra det. Mer än bara naturlig fallenhet handlar hantverket om att ha ett genuint intresse samt hålla lågan uppe.
Limasmeden kan ge några tips för att komma i gång.
— Att gå en kurs är bra. På Malungs folkhögskola har vi sexveckorskurser på hösten och våren. Håller man på så länge hinner man komma in i det, snarare än att gå en helgkurs. Hantverk tar längre tid och det är en färskvara när man väl börjat, säger Mattias Helje.