Forsborna städar och rustar upp badhuset

Någon simhall med bastu finns det inte längre i Malung. Inte heller Malungsfors kan erbjuda någon simhall, men man har ett legendariskt badhus sedan snart 90 år.

I går slöt barn och vuxna upp för att fräscha upp badhuset inför öppnandet. Intresset är stort efter coronarestriktionernas begränsningar.

— Nu håller vi på att förbereda bastun inför öppnandet den 27 augusti. Vi röjer, skrubbar, fejar, målar och bygger nya bänkar, säger Maria Kapla, ordförande i bastuföreningen.

Fast i ärlighetens namn heter den något helt annat, det är bara det att ingen säger det rätta namnet som är: Föreningen för skol- och folkbad i Malungsfors.

— Vi är jätteglada att få öppna. Många människor har uttryckt ett tomrum när dom inte fått gå hit, säger Kerstin Wikers Persson.

Det råder en febril aktivitet inom- och utomhus. 14 vuxna och åtta barn är högt och lågt för att göra en insats för badhuset. Röjsågen och gräsklipparen ansar växtligheten. Barnen drar sly, springer omkring och äter kakor om vartannat. Bastun spolas ordentligt ren och lorten försvinner all världens väg.

Tidigare sköttes badhuset av Kaija Laitinen som var anställd. När hon gick i pension för några år sedan övergick ansvaret till ideella krafter.

— Hon såg till att det blev så fint, det är hon som stått för ”myset”. En sån här anrik bygdebastu finns det inte så många kvar av, säger Maria Kapla.

Bastun har inte varit helt stängd trots coronapandemin. Folk har kunnat hyra den privat, 5–6 personer har kunnat vistas i lokalen. Den har faktiskt använts under sommaren, normalt är den stängd under sommarlovet.

— Vi har inte kunnat träffats spontant, man måste planera och det blir dyrare att hyra privat. Folk har gått ihop så dom inte behövt betala så mycket. Ett gäng herrar brukade fredagsbasta i simhallen. Dom har hyrt bastun privat, säger Maria Kapla som fortsätter:

— Under det här coronaåret har vi insett vilken mötesplats badhuset är.

Under tiden som Kaija Laitinen basade över badhuset kunde det vara 17 herrar som trängdes i det lilla huset samtidigt. När bastun återigen öppnar är det som vanligt igen.

Herrarna bastar på fredagarna och damerna får basta på självaste lögardagen. Ordet lögardag är det ursprungliga ordet till lördag.  Före badkarets intåg i bostäderna var lördagarna den stora lögardagen, det var då man skulle löga, det vill säga bada.

Det är inte bara måndagens upprustning av badhuset som gjort skillnad. I höstas grävdes det i backen för att ansluta till det kommunala avloppet till en kostnad på över 100 000 kronor. En jätteutgift för den lilla föreningen. Tack vare generösa bidrag från Malung-Sälens kommun och bygdemedel från länsstyrelsen täckte det alla kostnader.

— Det har varit en lång process, det är jätteskönt att det är i hamn, säger Maria Kapla.

Hennes dotter Ylva Kapla håller på att rengöra brädor ute på huset.

— Det känns bra att hjälpa till med bastun. Det är tråkigt att städa men man städar väl ändå.

Särskilt tråkigt verkade emellertid inte de bastuälskande byborna ha. Att vårda bygdens gemensamma badhus gav många leenden på läpparna.