Kommunen vill bygga 3000 bostäder – Hur ska det gå till?

När Kommunen vid årsskiftet 2023/2024 gick ut med att man ska ta fram en plan för 3000 nya bostäder fick Sofia Hellsten, enhetschef för mark- och exploatering en del nytt arbete på sitt bord.

Det handlar om en vision som kräver långa förberedelser och en hel del tankemöda kring vad som gäller och på vilket sätt man bäst genomför den.

Sofa Hellsten sitter i ett ljust kontorsrum högt upp i Folkets hus. Utanför fönstret breder Ludvikas stadsbild ut sig. Hur det ska se ut där ute i bygderna omkring är något hon har att fundera över på dagligen.

Som enhetschef för MEX (mark- och exploatering) i Ludvika kommun, är det hon som ska ha en ingående överblick över skeendets alla delar. Inte minst sedan kommunen landade i att Ludvika behöver 3000 nya bostäder. Detta i spåret av en väntat stor inflyttning till följd av Hitachi Energys enorma expansion lokalt.

Men det handlar ändå om en ganska brutal ökning för en kommun med drygt 26 000 invånare.

Hur gör man ens?

Mark ska frigöras. Detaljplaner måste göras. Byggentreprenörer ska anlitas och det i stor skala. Allt ska klaffa och givetvis kommer det att ta tid ändå.

Och lyckligtvis kan Sofia Hellsten ge en vink om vad som för närvarande händer och hur det formellt går till.

— Det pågår flera processer parallellt. Vi har en avdelning som jobbar efter planer och plockar fram nya detaljplaner, vilket möjliggör att mer mark kan bebyggas. Här på MEX letar vi byggaktörer och när vi gör det har vi lite olika processer för det.

— Dels har vi direktanvisningar där det i princip gäller att vara först till kvarn som byggentreprenör och dels har vi, när det handlar om de mer attraktiva ytorna, använder vi oss av jämförelseförfaranden.

Sofia Hellsten beskriver jämförelseförfarandet lite som en tävling.

— Vissa kommuner använder sig av ordet tävling, säger hon.

Processen bygger hur som helst på att en byggaktör som blir intresserat söker om markanvisning och lägger fram en projektvision, både kring vad de vill bygga och med vilken upplåtelseform. Det ska finnas ritningar och gestaltning.

En aktör får ensamrätt med ambitionen att genomföra ett byggprojekt. Man förhandlar med kommunen som aktör för att se om det kan nå fram till ett köp. Det vill säga att aktören köper marken av kommunen.

— Och då villkorar vi att aktören måste bygga, säger Sofia Hellsten.

Hur går det med kommunens ambitioner att få till många bostäder?

— Vi sitter just nu med fyra markanvisningar. Två har aktören Fiskarhedsvillan. De tittar dels på Nya Knutsbo för friliggande villor och dels på ett område i Lorensberga för radhus.

— Sen har vi Ekeblad Bostad som tittar på Stora Hillänget för bostadsrätter och Riksbyggen som har ett projekt vid Laggarudden.

Hur många bostäder skulle det bli?

— Det är mindre anvisningar så ungefär 100 bostäder. Sen jobbar vi också med nya markanvisningar inne i stan. Det är större projekt som säkert ger ungefär dubbelt så många bostäder, 150-200.

Det låter inte så mycket när det behövs 3000 nya bostäder.

— Nej, men vi har också tecknat en avsiktsförklaring med Sakofall om Svanen och Väsmans strand. Det är större projekt.

— Sen är det här med 3000 bostäder helt enkelt en plan man tog fram för att ha en beredskap. Det vi gör nu i höst är en direkt handlingsplan. Då går vi ner och grottar mer på djupet och vad behovet är. Det ska bli jättespännande.

Vad tror du att det finns för behov? Vilka sorts bostäder bör byggas?

— Det törs jag inte säga. Vi behöver titta på befolkningsprognos och ålderssammansättning. Det kräver sin analys. Det är ju olika boendeformer beroende på var i livets skede folk befinner sig.

— Men det vi ser nu är att centrala hyresrätter har störst efterfrågan. Men frågan är var man vill bo om tio år när man kanske har skaffat familj. Vi behöver planera för de som är här och nu, men också för 10-20 år framåt. Vi vill att det som byggs blir hållbart och långsiktigt.

Ett möjligt hinder för att få fart på byggandet, som Sofia Hellgren funderar över, är att det har varit några tuffa år för byggföretagen nationellt, vilket kan ha gjort dem mer försiktiga. Samtidigt som det händer mycket i en något mindre ort som Ludvika.

— De svåra åren kanske gör att det tar ett tag för byggaktörer att uppmärksamma vad som händer i Ludvika. Det tar nog ett tag för nationella aktörer att vakna till lite. Men under 2025 tycker jag ändå att man har lyckats lyfta Ludvika och sätta det på kartan.

Så byggaktörerna utifrån har vaknat nu?

— Jag hoppas det.