Frågestund med analytikern – ”Ingen Jesus i power play”

Petter Carnbro går in på sin sjätte säsong som analytiker hos Leksands IF. Sida vid sida med sportchefen Thomas Johansson bygger han, med hjälp av statistik och siffror, det lag som Leksand ställer på isen.

Siljan News tog ett snack med analytikern och försökte reda ut lite frågetecken med hjälp av hans siffror – och hockeyöga.

Carnbro inleder samtalet med att poängtera att han inte kommer gå in på specifika siffror kring enskilda spelare utan att han föredrar att prata i generella termer om spelartyper eller prestationer.
Efter det landar vi omgående där man inte allt för sällan landar när man ska prata om Leksands nycklar – nämligen i ett samtal om Marek Hrivik.

”Tjomme” sa i en intervju med Sportbladet efter förra säsongen att Marek sett till underliggande siffror gjorde sin kanske bästa säsong i Leksand. För oss utifrån som mest stirrar oss blinda på poängproduktion, vad missar vi?

– Det som är den stora förändringen som möjliggjort att Marek är så pass bra har med istiden att göra. Förut spelade han mer än 20 minuter i stort sett varje match. Och även om han är ett kärnkraftverk så funkar det kärnkraftverket ännu mer kraftfullt om det kör under 17-18 minuter istället för 22-23 minuter.

Samtidigt så vann han poängligan det året han hade sådär mycket speltid. Varför skulle det vara sämre?

– Väldigt mycket den säsongen kom i powerplay och en sak som visade sig den säsongen var att hans effektivitet inte var den samma i tredjeperioderna. Det är svårt när man ligger på så höga minuter.

– Istället ville vi få tillbaka honom till det han presterade sin första säsong här, som är lite underskattad såhär i efterhand. Vi ville att han skulle vara mer speldrivande och det hittade han tillbaka till ifjol. Nyckeln i det var som sagt mindre istid. Det gör att han orkade jobba i alla riktningar i 60 minuter.

– Det är lätt att utifrån stirra sig blind på poäng men har man ett bra hockeyöga eller håller på med analys som jag så ser man att Marek har många komponenter som bidrar till poäng även om inte han alltid gör dem. Generellt kan man väl säga att det spelar inte så stor roll om du gör tio poäng men också gör saker ”i andra änden” som gör att vi släpper in tio mål.

På forwardssidan har rulliansen varit minimal. Carter Ashton och Felix Unger Sörum har lämnat och Hannes Hellberg har hämtats hem från lånesejouren i Västerås. Något som bör tyda på att Leksand är väldigt nöjda med sin offensiva uppställning?

– Kontinuitet kan vara både till fördel och nackdel. Men vi har haft ganska mycket kontinuitet även inför förra säsongen. Det var mer nervöst inför ifjol än nu, för nu har vi fått de svaren vi ville med en bra fjolårssäsong. Vi är trygga med att vi i stora drag kommer tillbaka med samma grupp. Samtidigt kan du göra vad som helst till en fördel eller nackdel beroende på vad du vill.

Men ni måste ju vara väldigt nöjda med er forwardssida med tanke på att den är så intakt?

– Vi gillar vår uppställning, det gör vi. Samtidigt är det lite årshjul och kontrakthjul och så, det är ju många kontrakt som går ut efter denna säsong. Vi ser att det finns killar som kan mer. Max (Veronneau) åkte runt lite på halvfart kändes det som och gjorde 17 mål. Detta trots att han knappt hade kunnat träna överkropp. Justin (Kloos) skadade sig till höger och vänster och kommer ändå undan med en helt okej säsong. Får dessa spelare vara friska samt att vi har ett gäng yngre killar som kan ta steg så tycker jag det ser riktigt bra ut.

Varför är forwardssidan så bra i dina ögon?

– Vi saknar ingenting rent krasst. Vi har tvåvägscentrar, lirkiga spelare, killar som bevisat kan göra rätt mycket mål i SHL… säg att vi skulle gjort 20 mål till i PP ifjol, då är det rätt många killar som sett ännu bättre ut poängsmässigt. Då hade det sett snorbra ut.

På tal om power play. Axel Rindell var väldigt lyckosam i det i Timrå. Vad är det som gör honom så bra där?

– Han kan spela PP och spela det på ett bra sätt men det är inte så att han har ”den där speciella move:n” eller så. Han har vana, mod och en hög skicklighetsnivå. Vi värvar inte spelare bara för att de är bra i en särskild spelform utan det är en klassisk helhetslösning. Han är bra i PP men också bra i fem mot fem. Så man ska inte komma in och förvänta sig att han är Jesus i power play, utan han ska vara en av spelarna som hjälper oss med det.

Anton Lindholm ut, Joonas Lyytinen ut. Hur skiljer de sig?

– De uppnår ganska liknande saker fast på olika sätt. Joonas är mer positionssäker och Anton mer fysisk. Det betyder inte att Joonas inte är fysisk eller Anton inte positionssäker, utan det är mer ytterligheterna.

– Joonas är ganska len på rören, har bra vinklar och hans första skär är rappa även om det inte är på samma nivå som Anton. Där skallrade det ju på rad 1 när han trampade till ut mot hörnen. Men output-mässigt är de ganska jämlika.

Kommer ni sakna Anton Lindholm?

– Det kommer vi nog göra. Vi kommer förstås sakna honom i gruppen då det är en väldigt härlig kille men på isen finns det också en risk att vi gör det. Men andra spelare ska tillsammans väga upp det, det är en hel grupp och inte bara Joonas som ska komma in och ersätta honom.

Många hockeytyckare där ute pekar på att ni tappat Lindholm och Olle Alsing, två Tre Kronor-backar, och därför är svagare på backsidan denna säsong. Vad säger du till dessa?

– Vi har en ganska bra backsida även utöver de två samt har plockat in ett par nya backar. Får vi jobba på samma sätt som ifjol men slippa börja från början så tror jag det kan bli bra. Sen sa väl samma tyckare ifjol att vi hade en dålig backsida då med, men det var den inte.

Vi avslutar i kassen då. Vad talar för att Mantas Armalis ska kunna va den förstemålvakt som ni behöver?

– För att han varit det tidigare flera gånger, det är inte svårare än så. Det hade varit en grej om han aldrig presterat på SHL-nivå, men nu handlar det bara om att han ska hitta tillbaka. Han har varit en väldigt bra SHL-målvakt i Djurgården, Skellefteå och här i Leksand.