Väggruppen har tillräckligt många underskrifter för folkomröstning i Leksand
Den så kallade väggruppen i Leksand startade i december en kampanj för en rådgivande folkomröstning i höst om hur kommunens enskilda vägar ska skötas. De behöver 1306 namn för att få upp frågan på dagordningen, men halvvägs till “deadline” har de redan räknat ihop 1732 namn. Siljan News rundringning visar även att förslaget har ett tillräckligt brett politiskt stöd.
— Det känns fantastiskt skönt, det bekräftar det vi trodde. Vi får positiva reaktioner från många som tycker att det här är bra, säger Peo Nordlöf som är en av väggruppens företrädare.
Nordlöf vill tacka de butiksägare som har gjort plats för insamlingslådor, och engagerade personer i byarna som aktivt har delat ut blanketter och samlat in underskrifter från grannarna. Han vill också reda ut ett missförstånd kopplat till blanketten:
— Det första är att man inte behöver bo längs de enskilda vägarna eller ens vara fastighetsägare för att få skriva på. Alla i hushållet kan skriva under om man är över 18 år och folkbokförd i kommunen. Det andra är vikten av att alla fält fylls i, även personnummer och adress. Det är inte för vår skull, utan valnämnden kräver det, förklarar Nordlöf.
Behöver godkännas av politikerna
Om minst tio procent av de röstberättigade begär det blir nästa steg att kommunfullmäktige ska godkänna folkomröstningen. Om detta finns det två krav i kommunallagen:
- Att den fråga som initiativet avser är sådan att fullmäktige kan besluta om den.
- Att inte minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar mot förslaget.
Vid full närvaro (41 ledamöter) krävs det alltså att minst 14 ledamöter släpper igenom förslaget. Men det kommer att uppfyllas enligt dagsfärska uppgifter:
Johan Fändriks från Bygdepartiet (8 mandat), Markus Kummu från Vänsterpartiet (5 mandat) och Carin Malm från Kristdemokraterna (3 mandat) säger tydligt till Siljan News att deras partier kommer att släppa igenom förslaget. De är med sina 16 mandat överens om att de inte vill stoppa en sådan demokratisk process.
Vänsterpartiet och Bygdepartiet har dessutom bidragit med 5000 kronor vardera för att delfinansiera den första annonsen i Leksandsbladet. Väggruppen beskrivs i övrigt som partipolitiskt obunden.
Målet är sedan att folkomröstningen ska hållas samtidigt som riksdags-, region- och kommunalvalet den 13 september 2026, för att hålla nere kostnaderna.
Resultatet blir i så fall rådgivande, och det varierar hur vanligt det är att kommuner följer folkomröstningarnas resultat.
Vad ska det folkomröstas om?
Den formulering som står på blanketten är “att de enskilda vägarna inom och mellan byarna erbjuds att omgående intas i kommunal väghållning (drift, underhåll, reparationer och reinvestering) via regelverk och avtal”.
I klarspråk betyder det att de vill att kommunen ska fortsätta att ansvara för skötseln av vägarna i byarna och återställa underhållsskulden från centralt håll. Just nu håller det ansvaret på att läggas över på väghållningsorganisationer i byarna, enligt en modell som redan används i stora delar av landet. Kritiken i Leksands kommun har bland annat gällt skicket på de vägar som lämnas över, och inflytandet i beslutsprocessen.
En stor del av den omtvistade processen har dock redan genomförts, bland annat de flesta kostsamma förrättningarna hos Lantmäteriet. Dessutom ska de så kallade vägföreningarna få teckna avtal med kommunen om att kommunen även i framtiden antingen ska sköta de enskilda vägarna, eller lämna bidrag för att byn ska kunna ordna skötseln på egen hand. Det finns även startbidrag och upprustningsbidrag att söka. Vissa av de önskemål som läggs fram i samband med folkomröstningen kan alltså redan nu ses som delvis uppfyllda.
Men en grundpremiss som skaver för väggruppen är att byborna längs cirka 33 mil enskilda vägar kommer att få medfinansiera upprustningen. Det slipper de som bor vid de helt kommunala vägarna i centrala Leksand.
— Det blir oturen för de som bor närmast de sämsta vägarna, att det också blir de som får betala mest. Vägarna måste underhållas för att inte rasa så småningom, och antingen gör man det genom kommunbudgeten eller genom vägavgifter. Men vägavgifterna betalas med invånarnas redan skattade pengar, lyfter Peo Nordlöf fram som argument för att den beslutande modellen är orättvis.
Bakgrunden och målsättningen med folkomröstningen beskrivs utförligare i den artikel som Siljan News publicerade i december.
Politikernas pågånde process
Oavsett om det blir en folkomröstning eller inte så är vägfrågan ändå kvar på politikernas bord, trots att grundbeslutet redan är fattat. Kommunfullmäktige ska på måndagskvällen tillsätta en fullmäktigeberedning där politiker från alla partier med mandat gemensamt ska diskutera hur det går att lösa upp knuten av oenighet och hitta en långsiktig lösning.
Fullmäktigeberedningens arbete kommer dock inte att bli klart innan årets slut enligt det nuvarande förslaget, vilket har kritiserats av Kristdemokraterna som tycker att kvarnarna maler för långsamt. Oppositionspartiet Bygdepartiet som fick flest röster förra valet har försvarat den långsiktiga tidsplanen med att spelplanen ändå kommer att ritas upp på nytt efter september och att huvudsaken är att de formella diskussionerna mellan alla politiska företrädare kommer igång.
Den 25 mars kommer väggruppen att stänga lådorna så att allt underlag kan lämnas in för officiell räkning. Men även om de redan nu har tillräckligt med underskrifter för att få till en folkomröstning så hoppas de att ännu fler vill fylla i blanketten.
— Ju fler namn vi får desto tydligare blir signalen till politiken, avslutar Peo Nordlöf.