Underskrifterna inlämnade – så vill väggruppen formulera folkomröstningsfrågan
I fredags eftermiddags lämnade Väggruppen in de första 2257 namnunderskrifterna till Leksands kommun, så nu är initiativet väckt om en folkomröstning kring de enskilda vägarna i samband med valet i höst. Men exakt vad ska det röstas om?
Enligt kommunallagen är det kommunfullmäktige som har det sista ordet i att formulera frågan och svarsalternativen. Det finns exempel från andra kommuner där frågeställningen har blivit hårt omdebatterad, och exempelvis i Laholm har politikerna anklagats för att lägga till egna värderingar i alternativen på röstsedeln.
Därför har Siljan News frågat väggruppens mest publika företrädare Peo Nordlöf och Krister Ejeros hur de vill att frågan ska formuleras på röstsedeln. Förslaget nedan blir i stort sett identiskt med den text som har använts på blanketterna:
”Ska kommunen ansvara för att de enskilda vägarna inom och mellan byarna erbjuds att omgående intas i kommunal väghållning (drift, underhåll, reparationer och reinvestering) via regelverk och avtal? JA eller NEJ.”
Är det med flit som ni inte har med något alternativ för blankt/avstår?
— Ja, det vill vi gärna att man undviker. I rapporten ”Det förstärkta folkinitiativet” från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) står det att ett tredje alternativ kan ge beslutsfattarna möjligheter att strategiskt tolka valresultatet, till exempel i termer av att ”frågan är inte så viktig”, ”väljarna är ointresserade” eller ”de bryr sig inte”, berättar Peo Nordlöf.
I rapporten hänvisas det även till ett exempel från Helsingborg där ett kommunalråd valde att tolka blankrösterna som ett missnöje mot folkomröstningen. I Uppsala uppstod det också en märklig situation där en folkomröstning som initierades av kommunen splittrade partierna i två läger.
Oppositionspartier i Uppsala tyckte att frågan om var kommunen borde satsa på att bygga bostäder var för luddigt formulerad, exempelvis för de väljare som ville se bostadsbyggande på båda platserna.
Då gick oppositionspartier ut i debattartiklar med en aktiv uppmaning om att rösta blankt i protest, och valresultatet blev drygt 43% på JA, knappt 43% på BLANKT och 14% på NEJ. Svårtolkat, visade det sig i efterföljande analyser.
Vad säger reglerna om blankröster?
I den nationella folkomröstningslagen står det tydligt att det ska finnas blanka valsedlar men den detaljen saknas i den kommunala folkomröstningslagen.
Alla de senaste folkomröstningarna i Dalarna har haft ett ”Avstår”-alternativ, och på Valmyndighetens hemsida står det: ”Vid nationella folkomröstningar har du alltid rätt att rösta blankt. Därför rekommenderar vi detta även vid kommunala folkomröstningar trots att det inte är ett lagkrav.”
Ett argument som talar för alternativet med blankröster är att det kan höja det formella valdeltagandet genom att inkludera dem som aktivt vill visa att de inte tar ställning i frågan.
Vad menas med frågan?
Formuleringen på blanketten har ifrågasatts med fokus på att kommunen redan använder regelverk och avtal för att sköta vägarna. Men väggruppen påpekar att det kommunen avser med att sköta vägarna är enbart driften och det som väggruppen vill inkludera är även vägunderhållet, reparationer och reinvesteringar (alltså underhåll och förbättrings och upprustningsåtgärder).
Här har kommunen avsatt en pott med pengar som organisationerna kan söka upprustningsbidrag från, upp till 50% av den faktiska kostnaden. Vägarnas ägare ute i byarna behöver alltså hjälpas åt att finansiera lika mycket som kommunen går in med.
Har ni definierat hur kommunen bör tolka och tillämpa omfattningen av ”enskilda vägar inom och mellan byarna”?
— Nej, vi har inte inom ramen för Väggruppen utformat någon klar plan för hur och exakt vilka vägar som skall erbjudas tas in i kommunal väghållning. Det vi har är texten i namninsamlingen. Men jag TROR att miniminivån för de som skriver på är att för de enskilda vägar som hade kommunal väghållning fram till 1/6-2025, så skall kommunen återta ansvaret för väghållningsuppgiften, sköta underhållet och åtgärda den stora underhållsskulden som uppkom under perioden med kommunalt ansvar. Det handlar i så fall om cirka 32,8-35 mil väg enligt kommunens uppgifter. Men självklart kommer jag att försöka ta upp alla praktiska frågor i fullmäktigeberedningen och föra dialog med Väggruppen med flera, svarar Peo Nordlöf.
Peo Nordlöf företräder Vänsterpartiet i beredningen där alla partier har fått varsin plats, men han företräder i det här fallet främst Väggruppens linje.
En annan detalj som går att lösa på olika sätt är ifall kommunen bör omvandla nämnda vägar från enskilt till kommunalt huvudmannaskap (det kräver dock långa detaljplaneprocesser).
Alternativt om det går att göra snabbare genom att kommunen frivilligt intar vägar med tillräckligt allmänt intresse i en mer omfattande kommunal väghållning där det juridiska ansvaret regleras i kontrakt med vägarnas ägare. Men då är det även komplicerat hur kommunen kan budgetera och bokföra investeringar i objekt som kommunen inte äger.
Vad händer nu i folkomröstningsprocessen?
Kommunen behöver först granska och godkänna underskrifterna och tillhörande uppgifter för minst 10 procent av de röstberättigade. Det motsvarar cirka 1300 personer och torde därför inte bli något problem i detta fall. Lådorna som står utspridda runtom i kommunen hålls dessutom fortsatt öppna till 25 mars för att fler leksingar ska kunna visa att de står bakom initiativet.
Därefter ska kommunfullmäktiges ledamöter rösta om ifall folkomröstningen kan genomföras samt när och hur den i så fall ska utformas. Nästa kommunfullmäktige hålls den 25 maj och det krävs att minst en tredjedel av ledamöterna släpper igenom initiativet, men det har tillräckligt många partier sagt till Siljan News att de ska göra.
Planen är att samordna folkomröstningen med det allmänna valet den 13 september för att hålla nere kostnaden för kommunen.
Då ges rösträtt till alla över 18 år som var folkbokförda i kommunen en månad före valdagen, förutsatt att de är medborgare i Sverige/EU/Norge/Island eller har varit folkbokförda i Sverige i minst tre år före omröstningen. De som har fritidshus i kommunen utan att vara skrivna här får däremot inte rösträtt.
Folkomröstningen är enbart rådgivande så oavsett utfall är det valfritt för politikerna hur de sedan vill förhålla sig till resultatet.