Systrarna Åkerblad blir den 22 generationen som driver hotellet vidare

Systrarna Rosanna och Lovisa Åkerblad bubblar av energi och fyller i varandras meningar när vi sitter och pratar intill baren i en riktigt gammal del av hotellet. Just nu jobbar de tillsammans på plats på hotellet med sina respektive och om några år är det deras tur att ta över företaget där många generationer män och kvinnor före dem har både arbetat och levt sina liv.

— Här ovanför födde kvinnorna barn förr, berättar Rosanna samtidigt som hon klappar på den faluröda timrade väggen med anor från 1400-talet.

Ja, tänk om väggar kunde tala, eller kanske om vi kunde lyssna riktigt noga. Då skulle vi nog höra både det ena och det andra, för faktum är att den ursprungliga gården som i dag är Åkerblads Hotell och Gästgiveri är byns äldsta och har fungerat som släktgård i många generationer fram tills år 1903 då den ursprungliga gården upplöstes.

I dag är det pappa Anders som är vd och när systrarna en dag tar över blir de den 22 generationen Åkerblad som driver hotellet. För dem är det här ett andra hem och har varit så under hela uppväxten när farfar Arne och farmor Christina drev hotellet tillsammans med sönerna Jerk och Anders.

— Vi var ju alltid här. Jag hade en rosa trehjuling som jag åkte omkring på här inne, säger Rosanna som är äldst av systrarna och skrattar.

— Jag ville så gärna gå på fritids men fick inte, skrattar Lovisa och minns hur barnen på skolan fick äta kräm och mjölk som hon så gärna också ville äta.

Nu är Rosanna hotellchef, mamma till tre barn och har rotat sig i Tällberg tillsammans med ungdomskärleken och maken Elias Åkerblad. Och precis som tidigare generationer engageras hela familjen i företaget då det här är mer som en livsstil än ett jobb.

— Det är ju ett speciellt sätt att leva, tänka och jobba. Det är ju inte som ett vanligt arbete som man stänger på och av utan det är ju hela tiden, men han (Elias) har ju sakta men säkert hela tiden kommit in i det. Det kanske är mer omställning för Serge som kommer från ett annat land, har ett annat språk, en annan kultur och komma hit och jobba på det sättet som vi gör och lära sig allt från början, säger Rosanna och tittar på Lovisa som håller med.

Ja, det har nu gått två år sedan Lovisa och hennes sambo, Schweizaren Serge Schwank landande i Tällberg, eller snarare mellanlandade. För planen var inte att de skulle flytta hem riktigt än och börja jobba på hotellet, men när pandemin slog till bodde de i London och bestämde sig för att resa hem och hjälpa till. Sedan dess jobbar Serge som köksmästare och Lovisa styr upp och hjälper till där det behövs.

— Det är ju fortfarande provisoriskt, men nu har det ju gått två år sedan vi kom hem. Det var ju panik när corona kom, vi hade ju inga gäster så då började vi hjälpa till med allting som behövde göras eftersom personalen var permitterad, så vi hade ju ett speciellt upplägg den första våren när pandemin kom. Sedan har det ju tickat på med många gäster i stället, säger Lovisa och Rosanna fyller i:

— Corona kom ju i mars 2020 och då var det som om man ville dra ur telefonen och inte svara, för det var bara avbokningar som kom. Allt försvann och man blev jätteorolig, men sedan när restriktionerna lättade inför sommaren så stack det ju i höjden med bokningar och fortsatte in på hösten där vi brukar ha lugn annars fram till andra utbrottet i november, då var det som att dra ner en dammlucka igen.

Men trots att pandemin har varit extremt slitsam för dem liksom för många andra under pandemin kan de ändå konstatera att corona medförde många nya gäster och en historiskt bra marsmånad.

— Vi har haft den bästa våren hittills, annars brukar det vara en svacka just i mars – april. Vi har gjort bästa mars historiskt, jag tror att det beror på att alla de här konferenserna som blivit inställda har kommit nu, säger Rosanna.

Just i dag fylls lunchrestaurangen av människor som suttit och konfererat hela förmiddagen. Klassiskt smörgåsbord står på menyn, något som Lovisas sambo Serge blivit duktig på att tillaga efter sina två år i köket. Utanför på gårdsplanen byggs det under vårsolen som tittar fram bland molnen. Här planeras ytterligare mys för hotellets gäster.

— Det som vi håller på och bygger nu är ett vilorum med en tyst zon, det är efterfrågat. Sedan blir det en lounge med en bar där man kan sitta framför brasan och ta något att dricka och framför det en utomhuspool som man kan bada i året runt och en gemensam bastu, berättar Lovisa.

Visionerna slutar inte där, för i framtiden vill de även bygga ett saunarium där gästerna kan välja mellan olika typer av bastubad, men det kommer lite längre fram i tiden. Just nu är systrarna mest tacksamma över att de klarat pandemin så pass bra som de gjort med alla toppar och dalar som ena veckan gjort hotellet tomt till dagar med extremt hög beläggning.

— Vi är ju enormt tacksamma att vi har klarat av pandemin och har haft gäster när man ser att det är anläggningar som försvinner och kämpar. Vi har ju kämpat med att hinna med den efterfrågan som varit och ta hand om alla gäster under topparna. Då har det varit ett tryck som vi aldrig någonsin upplevt tidigare, avslutar Lovisa och Rosanna.