Suget efter något nytt och modernt fick Siljansnäs att bygga funkishotell
Det fanns de som menade att det var det fulaste man hade sett. Att en sådan byggnad inte passade in i den dalska miljön. Andra menade tvärtom. Fint och fint, det viktigaste var att det var funktionellt, något nytt, som skulle locka turister att besöka bygden. Och tänk, man hade utomhusbassäng som var något exotiskt på 1960-talet, en av de första i Leksandsbygden!
Det har nu gått 60 år sedan Hotell Siljansnäs slog upp portarna. En funkisvilla i det björkbergskap kulturlandskapet som vittnade om att en ny tid var inne. En modernare tid när vi näst efter USA var världens rikaste land. Klart då att man skulle bygga ett hotell när folk hade råd att vara lediga. Hotell- och restaurangliv är nämligen bra på att känna av konjunkturen och det är också nu som vi på allvar börjar flyga till den spanska solkusten därför att den svenska valutan var lika stark som sjömannen Karl-Alfreds spenat.
År 1964 var inte bara ”Maspalomas” och grisfester stup i kvarten. Det var en brytningstid med p-piller, Sovjets premiärminister Nikita Chrusjtjov roende i Harpsundekan och gasfynd i Nordsjön.
I Siljansnäs, som ju var egen kommun då, ville man förstås inte vara sämre. Ett nytt fräscht hotell skulle locka nya fräscha människor som kunde sippa drinkar vid poolen och bedåras av den nästintill schweiziska utsikten. På vintern åkte man skidor i backen.
Men det här med turister och kaffe var nu inget nytt. Kers Margareta drev kaffeservering på Björken redan på 1860-talet. Man var ju känd för kallkällsmejeri, spinnrockar och möbeltillverkning.
Buffils-Annas kaffestuga känner de flesta till och utsiktstornet på Björkberget med en av Leksands finaste vyer. Karg barrskog med uppstickande klipphällar erbjuder en grym utsikt över Byrviken och bygden. Faktum var att den solvarma sluttningen var bra för odling med terrassmurar, odlingsrösen och av olika växter såsom körsbärs- och päronträd. På toppen stod en gång en vårdkase vilket man optiskt signalerade med. Lämningar efter en gruva går också att fantisera över.
Men tillbaka till det gryende 60-talet och starten på Hotell Siljansnäs. Suget efter ett modernt och tidsenligt litet turistboende var på sina håll stort. Britt och Bengt Wallin drev tydligen hotell Gläntan vid Käringberget och längtade kanske efter något nytt. Hotell Siljansnäs började byggas 1963 och invigdes i juli 1964. Byggdamen var Britt Wallin från Stockholm. Arkitekt var Åke Sjöman och entreprenör byggnadsingenjör Nils Skoglund AB i Leksand. Målaren och textilformgivaren Dagmar Lodén fick uppdraget att färgsätta och dekorerar hotellet. Det skulle vara modernt, men den dalska tonen tummade man inte på. Kurbitsar, inropade allmogemöbler och Leksandsdräkten var självklarheter i interiören. Britt Wallin utlyste en tävling om vad hotellet skulle heta och Bengt tog hand om köket.
Hotell Siljansnäs blev med gillestugan, bastu, tv-rum, poolen, spriträttigheter, minigolf, rinnande kallt och varmt vatten, telefon på rummen och naturen inpå knutarna en succé. Mellan 1966 och 1968 sköttes poolen och gräsmattorna av vaktmästaren Krister Andersson. Han berättar att skådespelaren Martin Ljungs dotter jobbade på hotellet. På 1970-talet var det dans till den legendariske musikern Nippe Sylvén och sångerskan Meta Roos samt otaliga bröllop, födelsedagsfester, julbord med mera som nu har förgyllt 60 år av fritid och nöje på Björken!
På en annons från 1981 läser jag avundsjukt i vintermörkret: ”Kl.15.00 poolparty, femkamp, boule, bågskytte, pistolskytte. Trevliga priser. 20 kr.”.
På 1980-talet blåser det delvis nya vindar. Hotellet blir både kursgård och hälsohem med övernattning och bed & breakfast för att så småningom bli hotell igen. Idag är det nya ägare och de berättar att sommaren har varit bra.
Text: Mats Lindström, frilansjournalist
