Pelle brinner för helstekt gris på Rältavis
Femton kilometer söder om Leksand i byn Djura ligger familjen Magnussons, Rältagården. Det var för drygt trettio år sedan som Nina och Pelle satte spaden i marken och började bygga upp sin verksamhet. Nu driver familjen ekologisk lantbruk på över etthundrafemtio hektar, har kött och di-kor och filosofin – hållbart, lokalt och med kärlek till djur och natur.
På Rältagården har man i nuläget femtio kor, lika många kalvar och tjurarna Bobbo och Chad. Man startade i liten skala och har med tiden byggt upp en verksamhet som består av ett par anställda och bland annat lantbruk, restaurang, catering samt gårdsbutik.
— Vår målsättning är att korta avståndet mellan jord och bord, berättar Pelle Magnusson för besökarna från kommunens näringslivskontor. En liten grupp gäster har samlats i restaurangdelen för att provsmaka gårdens kött och höra paret berätta om verksamheten. Den öppna elden i lokalen ger både värme och en lantlig känsla.
— Bra initiativ och trevligt att ni kommer ut hit och tittar! Det är viktigt att man ser hela kommunen och då även lantbruk som en del av näringslivet, konstaterar Pelle och berättar vidare om gårdens och företagets historia.
Ett stenkast därifrån sitter Nina i traktorn och arbetar, hon sprutar in nytt lager till kornas ströbädd i den öppna ladan. Möten i all ära, hon tycker om att arbeta nära djuren på gården.
— Där kommer Leksand, hon är nyfiken, ler Nina och pekar på en av korna som kommer fram till staketet.
Leksand?
— Kolla numret i örat 247, förklarar bonden.
En liten grå kalv ligger bredvid sin mamma, den är bara två dagar gammal därför har vi inte hunnit märka den än, förklarar hon och berättar vidare att här på gården går di-korna med sina kalvar i minst åtta månader, vilket ger en naturlig uppväxt där kalvarna får dia och växa i sin egen takt. En kalv som är fyra dagar gammal kommer fram, men skuttar tillbaka till de äldre korna med ett ryck.
— Vi är noga med att våra djur ska ha det bra och att de får leva ett stressfritt liv, vilket också bidrar till köttets kvalitet.
Vad har ni för utmaning?
— Ja, det är väl att hålla tjurarna borta från korna, skämtar hon. Annars är det väl att få snurr på kärnverksamheten.
Inne i konferenslokalen berättar Pelle att djuren betar fritt på marken de kallar ”Sjöbotten” under sommarhalvåret och bidrar på så sätt till att hålla landskapet öppet och rikt på biologisk mångfald. På vintern får de ekologiskt foder från våra egna marker, om hur de började med utegrisar och han hur han lärde sig slakta och stycka kött. Pelle ler när han berättar om hur de på 90-talet lånade Ninas föräldrars traktor och med hjälp av EU-stöd byggde upp verksamheten som senare blev mer fokuserades på förädlingsbiten. De köpte in stekbord för att kunna sälja mat på evenemang och stora fester.
Hur går det för gårdsbutiken, visst är det självbetjäning?
— Ja, det stämmer och bara gårdsbutiken omsätter lite över 400 000 tusen kronor om året, avslutar Pelle och betonar sedan vikten av att samhället värderar de hållbara gröna näringarna och lokalt producerad mat.
