Nödpannor säkrar Leksands fjärrvärme i vinter
Tio stora containrar har på onsdagen monterats upp på grusplanen vid förskolan Rosen i centrala Leksand. De innehåller pelletspannor som ska garantera att fjärrvärmen fungerar även de kallaste vinterdagarna. Orsaken är en krånglande panna på fjärrvärmeverket.
Pannorna ska förstärka fjärrvärmenätet om kapaciteten slår i taket och det är första gången som fjärrvärmebolaget Adven placerar ut sådana mobila värmepannor i Leksand.
— Vi jobbar alltid med riskbedömningar, så vi har tagit in det här som en skyddsåtgärd för att klara av försörjningen om den ordinarie pannan lägger av när det är som kallast, säger Daniel Hallor, drift och underhållschef på Adven Siljan.
— Först hade vi tänkt ställa dit en oljepanna på 6 MW, men det visade det sig att det räcker med pelletspannor som kan ge sammanlagt 2,5 MW. Det hade också varit betydligt dyrare att hyra en oljepanna och elda med olja.
2,5 megawatt ger full täckning mot den effekt som den ordinarie pannan kan ge, men det är bara en mindre del av fjärrvärmeanläggningens totala installerade kapacitet på cirka 15 megawatt.
Den här tillfälliga lösningen har fjärrvärmeföretaget styrt upp under de senaste tre veckorna, och även om kostnaden kommer att överstiga miljonstrecket så är det en befogad insats enligt Hallor.
— Det är viktigt att vi som ansvarstagande leverantör eliminerar risken och håller det vi lovar gentemot våra kunder. Som kund hade jag inte velat att man skulle chansa och hoppas på att det fungerar.
— Om värmebehovet skulle överskrida maxkapaciteten skulle det märkas mest för de som bor längst ut i fjärrvärmenätet, de skulle få det kallare i rören.
Daniel Hallor berättar att det var vid något tillfälle för 2-3 år sedan som det var bitande kallt kring -30 och fjärrvärmeproduktionen nästan slog i taket.
— Vi vet ännu inte om det kommer att bli så kallt i vinter, men det vore för sent att börja tänka på åtgärder då. Därför gör vi det här förebyggande.
Utsläppen från eldningen av biobränslet uppges klara myndigheternas miljökrav med råge. Pannorna ska inledningsvis puttra på lägsta möjliga effekt så att de inte fryser ihop, då beräknar leverantören att pelletsförråden behöver fyllas på ungefär en gång i månaden.
Men om det blir ett produktionsbortfall ökas förbränningstakten, och då lär det behövas påfyllning en gång i veckan. Det är smidigare än att elda med olja, då hade de behövt fylla på varje dag.
När värmebehovet har passerat den kritiska toppen nästa vår ska den felande pannan åtgärdas så att den här nödlösningen inte ska behövas nästa vinter av samma anledning. Däremot kan det alltid dyka upp andra kritiska situationer.
— Då är det bra att vi har fått chansen att öva en gång nu så att vi vet hur man gör för att stärka upp fjärrvärmenätet.
Så påverkas grannarna
Under resten av året utgör grusplanen en parkering och förvaringsyta. Platsen valdes ut eftersom det finns en lämplig anslutningspunkt till fjärrvärmenätet nära älven på Åkerösidan, och det underlättade hanteringen att kommunen äger marken.
— Det blev en snabb handläggning där vi skickade ut brev till de närboende och gjorde en kungörelse, bland annat i Leksandsbladet, berättar kommunens miljöinspektör Annika Mårs.
Den tillfälliga anläggningen utgör ingen tillståndspliktig verksamhet, bara anmälningspliktig. Och i början av veckan var det ingen av de närboende som hade hört av sig till kommunens miljöenhet med synpunkter på installationen.
— Det är sagt att de ska klara riktvärdena för buller, men om det är någon som hör av sig med klagomål så kan vi se till att det görs ljudmätningar där, förklarar Annika Mårs.
Daniel Hallor på fjärrvärmeföretaget Adven berättar att containrarna vanligtvis står på andra byggarbetsplatser i tätbebyggda områden, och att de troligen inte ska störa allt för mycket.
— De är ljudisolerade på insidan så jag ser risken som ganska liten.
Senast den 31 mars 2026 ska anläggningen monteras ned.
— Enligt SMHI har risken för den värsta kylan passerat då, men vi får se när och om vintern kommer på riktigt, säger Daniel Hallor.