Siljan News logo
Annons
Ett 20-tal medarbetare står framför hemtjänstens lokaler i Tibble i Leksands kommun
Avdelningschefen Teresia Karlsson (med svart jacka i mitten) firade framgångarna med ett 20-tal av kommunens hemtjänstmedarbetare på tisdagens lunchrast. Foto: Alfred Olhans

Leksands hemtjänst bäst i Dalarna – hyllar digitaliseringen 

Leksands hemtjänst har utsetts till Sveriges 15:e bästa av SPF Seniorerna. Det är bäst i länet, långt före grannkommunerna Rättvik och Gagnef. Placeringen i Hemtjänstindex är dessutom den högsta på flera år.

– Jag är jätteglad för det! Vi ser både att våra medarbetare har gjort ett jättebra jobb på fältet och att deras förutsättningar har blivit bättre, säger Teresia Karlsson som är avdelningschef för Leksands hemtjänst.

Hemtjänstindex tas fram genom att lägga ihop flera nationella undersökningar och kvalitetsregister, bland annat från Socialstyrelsen. Den mätpunkt som Leksand har klättrat mest inom är “Stöd och utveckling”. Det är ingen slump enligt Karlsson, utan resultatet av ett målmedvetet arbete sedan ifjol.

Moderniseringar ska göra leksingarna tryggare 

Vid hemtjänstens högkvarter i Tibble visar de anställda några av förbättringarna som har gjorts de senaste åren.

Hemtjänsten har till exempel placerat ut 18 läkemedelsrobotar som på förinställda klockslag matar ut tabletter från en rulle och informerar patienten om att det är dags att ta sin medicin. Det ersätter många hembesök där det enda syftet har varit att påminna om läkemedel.

– Maskinen larmar dessutom om den märker att användaren inte har plockat ut tabletten, och de första två veckorna åker vi ändå ut för att se så att de förstår och kan använda roboten, förklarar teamledaren Marie Skog.

Annons

En kvinna i rosa tröja läser en instruktionsmanual och håller i en rulle med inplastade tabletter
Marie Skog visar hur man fyller läkemedelsroboten med tabletter som är inplastade i rätt ordning på rullen, så att patienterna inte ska kunna ta fel medicin.

Dörrlås och läkemedelsskåp med digitala “huvudnycklar” har ersatt stora skramlande nyckelknippor, och trygghetskameran är en innovation som undersköterskan Yohannes Gebrehiwet gärna visar upp. De boende kan bevilja att kameran får slås på mellan vissa klockslag, exempelvis för att inte störa deras nattsömn.

– Då kan de välja att inte få besök mitt i natten om allt ser lugnt ut, berättar han.

Yohannes Gebrehiwet på Leksands hemtjänst håller fram en huvudenhet till trygghetslarmen och en kamera som de boende kan bevakas genom.
Genom trygghetslarmets huvudenhet till vänster kan larmcentralen prata direkt med brukarna efter ett larm, så att de kan värdera hur akut utryckningen måste vara. I den andra handen håller Yohannes Gebrehiwet i trygghetskameran.

Sämre delresultat på utförandet

På mätpunkten “utförande” hamnar Leksand däremot inte på den övre halvan av tabellen.

– Men där ska vi vara om ett år, lovar avdelningschefen Teresia Karlsson och fortsätter:

– Brukarundersökningen gjordes i våras och sedan dess har vi förbättrat vår tillgänglighet. Bland annat har vi underlättat telefonkontakterna och jobbat med “Ett nummer in”, och så har vi arbetat mycket med fasta omsorgskontakter.

Det har inte bara varit positiva nyheter om Leksands äldreomsorg den senaste tiden, det har till exempel varit flera uppmärksammade lex Sarah- och lex Maria-fall. Så hur känns det att få det här positiva omdömet om verksamheten?

– Det gör att det känns ännu roligare, vi hoppas att kvittot på att hemtjänsten gör ett bra resultat även smittar av sig på de andra enheterna, säger Teresia Karlsson.

Annons

Gagnef och Rättvik nära botten

Av landets 290 kommuner har Gagnef tappat de senaste åren, ned till plats 262. Rättvik går i motsatt riktning och förbättrar sig till plats 213. Båda kommunerna har dock gemensamt att mätpunkten “Utförande” är deras klart bästa gren.

– Jag tycker att utförandet ändå är det viktigaste, för det visar hur de tar hand om våra äldre i det faktiska mötet, säger Anders Runström, distriktsordförande i Dalarna för SPF Seniorerna som står bakom rankningen.

– Min erfarenhet är att kommunerna kan lära sig mycket genom att titta på indexet och se vad man kan förbättra. Det verkar inte vara storleken i sig som är avgörande, både små och stora kommuner kan lyckas bra, konstaterar Runström.