
”Ja, visst va käringarna fina när de gick till kyrkan förr”
Vid MasOlles gammelgård i Siljansnäs dök det upp stort glatt gäng färgsprakande dräktklädda lussibrudare i ljusa skinnjackor och kasung. Men, självaste Lussibrud, Täpp Kersti Arnesson hade ingen ljuskrona på huvudet utan var istället rejält klädd för kylan i Dalom.
Hennes mörka kängor är fästa i ett par breda gamla träskidor och på dessa ska hon skrida nerför MasOlles-backen längs med gärdesgården. Allt ska filmas så under tiden måste hon hålla balansen och se strålande glad ut, och är det något denna kända lucia bemästrar är det just dessa två färdigheter.
När det var dags för filminspelning i Siljansnäs fick Jons Jonna Andersson, filmare från Vansbro sitt drömuppdrag, att skapa en känsloladdad reklamfilm för Lussibrud och de tidstypiska dräkttraditionerna.
— Det kommer bli en kortare reklamfilm om Lussibrud inför nästa år och även en lite längre mer känslofilm. Jag kommer nog hinna klippa till en teaser som kommer ut nu runt jul, berättar filmaren mellan tagningarna.

Täpp Lars Arnesson ber alla gå upp för den lilla gångstigen igen för att ta om en scen. Han har ett brinnande intresse och en passion för kultur, turism och design och så gillar han att ta sig an nya utmaningar.
Det är han som står bakom idén med att visa upp den 160 år gamla luciatraditionen från Malung, Dalarnas Lussibrud, ett luciatåg i folkton. Men utförandet är han inte ensam om, skinn-och dräktsömmerskorna Anna-Karin Jobs Arnberg, Johanna Runbäck, Bogg Kristina Karlsson och Jessica Morell är liksom han dräktansvariga för arrangemanget. Hela dräktgänget och fler därtill är med under reklamfilms- inspelningen för att promota denna luciasuccé inför kommande år.
— Nu har Lussibrud från Malung fått sällskap av brudpigor, brudsvenner och spelmän från Floda, Mora, Rättvik och Leksand. Det fina samarbetet mellan olika socknar gör att vi lyfter fram hela Dalarna vilket glädjer mig mycket, menar Täpp Lars Arnesson.

Förbipasserande ute på hundpromenad vid inspelningsplatsen beundrar deras folkdräkter.
—Ja, visst va käringarna fina när de gick till kyrkan förr, annat är det idag, inte alls lika färgglatt. Jag tycker mest att många är svartklädda nu för tiden, konstaterar Bogg Kristina Karlsson och värmer sina händer i sin vackert mönstrade Lissstjifell.
När det blev dags att filma en sekvens med snöbus och snökastning blev det riktig fart på skinnsömmerskan Bogg Kristina Karlsson från Mora och de andra, den vita snön yr bland de dräktklädda. Efter att ha hämtat andan grunnar man lite på dateringen av gården som fungerar som dagens inspelningsplats.
— Hur gammal är MasOlles gammelgård egentligen? undrar Anna-Karin Jobs Arnberg och ser sig omkring, hon ler och tillägger snabbt:
— Innan någon svarar så tänk på att vi är många här som härstammar från gamla socknar, så försök inte överdriva!
— En av de äldsta i Dalarna, tror någon och en annan läser på informationsskylten intill den gamla bondgården på Långåkersvägen.
— Jag tänker att Jesus föddes väl här! Svarar Täpp Lars Arnesson och en rejäl skrattsalva bryter ut bland de dräktklädda vännerna.

MasOlles gammelgård ligger uppe på Björkberget i Siljansnäs och är en homogen gammal kringbyggd bondgård med ett tiotal timmerbyggnader. Den slutna, fyrkantbyggda gården är ett typiskt och fint exempel på hur en normalstor bondgård i nedansiljan kan ha sett ut under 1700- 1800-talen. Dessutom har gården har en lövlada från 1300-talet. Den här platsen passade därför bra in för en reklamfilm som utspelar sig med en samling bybor i 1800-tals folkdräkter på väg ner till kyrkan.
Inte nog med att man hade fixat tidstypiska stora kälkar att åka på, det här kunniga dräktsällskapet hade dessutom med sig ett antal färgglada vävar. Filmaren Jons Jonna tyckte att det blir bäst för filmen om man skakar dessa tillsammans framför den gamla väderbitna träfasaden. Så sällskapet pulsar fram med vävarna i kylan och snön.
— Seså skaka mattor nu kvinnfôlk! Uppmanar de toppluvade skinnrocksklädda männen och brister ut i skratt, som snabbt smittar av sig.
— Det här har varit kul varenda minut, ler filmaren och berättar att hon ska fortsätta filma i kyrkan när de uppträder med Lussibrud.
Efter att ha skakat armarna trötta med dessa tunga röda tygklenoder, konstaterar Bogg Kristina Karlsson:
— Så här rena har de nog aldrig varit och då ska ni veta att de är ifrån 1300-talet! Nej, nu får karlarna skaka tycker jag!