Gymmnasieelever bygger framtidens Leksand

Gymnasieelever får prova på livet som forskare när Högskolan Dalarna öppnar dörrarna till sitt nya campus i Borlänge. Här planeras framtidens städer, testas idéer och väcks drömmar om vad som väntar bortom gymnasiet.

Det är ett koncentrerat lugn men även ett tydligt driv som möter besökaren. Elever sitter böjda över kartor, modeller och skisser. Diskussionerna handlar om energi, trafikflöden och hållbarhet. Mitt i Borlänge centrum, på Högskolan Dalarnas nya och ljusa campus – ett av Sveriges modernaste – är det gymnasieeleverna som för några dagar tar plats som forskare.

De deltar i Gymnasieforskarskolan, ett initiativ som Högskolan Dalarna driver tillsammans med Ljungbergsfonden. Sedan starten 2003 har mer än 4 000 elever fått chansen att under tre intensiva dagar prova på hur det är att vara forskare.

Totalt har 124 forskarskolor genomförts, och nu sker de i de nya lokalerna i Borlänge. Sex gånger om året samlas elever från olika skolor och program. Tanken är att ge en verklig känsla av forskarvardagen, samtidigt som de får utforska teknik, naturvetenskap och samhällsplanering.

Varje grupp får en uppgift som ska lösas tillsammans med en handledare med specialistkunskap inom området. Eleverna bor tillsammans på Vassbo Herrgård mellan Falun och Borlänge, vilket skapar sammanhållning och teamkänsla. Uppdragen är verklighetsnära, allt från vattenrening och solenergi till flexibla småhus och hållbar stadsplanering.

Forskarskola med verklig mening

För Stina Johansson, adjunkt i byggteknik och en av initiativtagarna, handlar forskarskolan om att sänka trösklar och väcka nyfikenhet.

— Syftet med Gymnasieforskarskolan är att främja intresset för forskning inom natur och teknik. Det blir lättare att studera vidare om man fått prova. Här får eleverna äta i studentmatsalen, se vårt fina nya campus och förstå att det inte är så farligt här, säger hon.

Hon berättar att det är svårt att mäta exakt hur projektet påverkar framtida studieval, men att intresset för vidare studier ökat tydligt.

— Vi ser att många söker sig vidare, inte bara till Högskolan Dalarna utan till andra universitet också. Och det viktigaste är att nyfikenheten väcks, säger Stina Johansson.

Tillsammans med alumner och nuvarande studenter leder hon arbetet med att ge eleverna uppdrag som är både utmanande och realistiska.

— Utmaningarna eleverna får gör att det blir lättare att se hur samhället de bygger hänger ihop med verkligheten, säger hon.

Framtidsstaden växer fram

Uppgiften: att planera en förtätning av Leksand med förutsättningen att befolkningen ska fördubblas till år 2050. Eleverna fick välja mellan tre olika fiktiva städer — Teknostaden, Fristaden och Ekostaden — alla med sina egna utmaningar.

Maja Karlehag och Edith Hellrup från Leksands Gymnasium fastnade för Ekostaden.

— Leksand är byggt med mycket villor vilket gör att det är svårt att bygga ut, berättar Edith Hellrup. Samtidigt vill vi behålla grönområden, så vi har valt att bygga på områden som redan är avverkade.

— Det har varit viktigt för oss att förstärka cykelleder så det blir lättare att ta sig fram på ett hållbart sätt, fyller Maja Karlehag i.

I deras framtidsvision växer staden ut över en större yta med små lokala centrum där butiker och service finns nära bostäderna. Lägenhetshus planeras så att de kan byggas på höjden vid behov.

— Vi har inte gått på det berömda höghuset. Vi satte en staty där istället, säger Maja med ett leende.

Frihet, samarbete och nya insikter

För eleverna har dagarna handlat om mer än stadsplanering. Det är möten, utmaningar och insikter som stannar kvar. De reflekterar över hur det är att jobba fritt, samarbeta i grupp och ta ansvar för egna idéer.

— Det här är jätteintressant, för det är något vi inte får göra i skolan normalt, säger Maja Karlehag.

Hon får medhåll av Edith Hellrup:

— Vi har varit väldigt fria även om vi fått bra handledning.

Denna frihet har också gett eleverna möjlighet att upptäcka nya sidor hos sig själva och sina klasskamrater då de både jobbar och bor ihop. De lär sig samarbeta på sätt de inte provat tidigare och inser att vägen framåt inte alltid måste vara spikrak.

— En bra lärdom har varit att man inte måste veta precis vad man vill göra redan nu. Vägen måste inte vara solklar. Man kan prova sig fram, säger Edith.

För egen del drömmer Maja om att göra lumpen i Falun innan hon pluggar vidare inom biologi eller geografi. Edith vill resa först, men har också siktet inställt på att studera biologi längre fram.

— Det har även varit roligt att hänga med klassen, för alla hänger inte på fritiden. Det är bra att få vara med varandra, säger Edith.

Kunskap som bygger framtid

Handledarna är med och ger eleverna perspektiv på hur deras idéer hänger ihop med verkligheten. En av dem är Klara Rönnergård som läst samhällsplanering och som själv gått på Leksands Gymnasium. Hon handleder eleverna och betonar vikten av att förstå hur olika delar av ett samhälle samspelar.

— Samhällsplanering är kul ur många olika aspekter. Det gäller att få ihop det sociala med ekologi och ekonomi. Hur vi ser på att bygga för att få ett samhälle som mår bra. Klimat, transporter och bostäder måste passa ihop, säger hon.

Handledarna ser också värdet i att eleverna får prova på något konkret.

— Nu får eleverna veta vad högskolan innebär. Hur en vecka ser ut och hur man pluggar, säger Stina Johansson.

Framtidstro på riktigt

Nu är det sista dagen som lider mot sitt slut. Tankarna om framtiden känns tydligare, högskolan lite närmare och idéerna om hållbar stadsplanering mer konkreta. Eleverna rör sig mellan skisser och modeller med nyfikenhet i blicken.

Att få prova på livet som forskare och samtidigt arbeta i grupp ger eleverna både kunskap och självförtroende. Det handlar inte bara om att bygga framtidens Leksand – utan också om att börja bygga sin egen framtid.

Fakta: Gymnasieforskarskolan

• Arrangör: Högskolan Dalarna tillsammans med Ljungbergsfonden

• Startår: 2003

• Plats: Nya Campus, Borlänge centrum (sedan hösten 2024)

• Deltagare: Gymnasieelever på naturvetenskapliga och tekniska program, åk 2–3

• Deltagande län: Dalarna, Gävleborg och Västmanland

• Antal elever totalt: Över 4 000

• Antal skolor hittills: 15 olika skolor

• Omfattning: Tre dagar, sex gånger per år

• Syfte: Ge elever möjlighet att prova forskarlivet, skapa erfarenhet och öka intresse för vidare studier