Efter skadegörelsen – Asaklittstugan lagad av bybor

Förra helgen såg det ut som ett bombnedslag inne i Asaklittstugan på berget ovanför Häradsbygden mellan Leksand och Insjön. Nu är stugan redan återställd, tack vare driftiga Västannorsbor som ordnade sponsring på byggmaterialet.

— På torsdagsmorgonen kom det sista fönstret på plats, nu är det bara gästboken kvar, säger Sten-Olov Olmarker, som mest kallas Sten eller “Diddi”.

När han såg inlägget med bilder på förstörelsen bestämde han sig för att åka upp på berget Asaklitt för att städa ur det värsta.

— Jag hade ju sett bilden på Facebook och det såg bedrövligt ut. Men det var mest fönstren som låg utanför, skräp från den sönderslagna dörren, och så var bordet i delar. Bordet gick att montera ihop redan första dagen, berättar “Diddi” Olmarker.

När han kom hem ringde han Vinäs fönster som hämtade de utslagna fönster som behövde repareras, Bolist kunde fixa fram en ny skiva till den sönderslagna innerdörren och Lundells bokhandel ska bidra med en ny gästbok.

— Det går ju faktiskt att få företag att ställa upp bara man går och frågar dem, konstaterar “Diddi” tacksamt.

Det tycks bara vara den senaste gästboken som har strukit med, den brukade ligga framme på bordet och “Diddi” hittade några utrivna sidor på golvet. Resten av blocket har troligtvis eldats upp tillsammans med en halvsmält glaslykta och en krokig sopskyffel som hittades brandskadad i den öppna spisen.

— Fattas bara att de skulle ha eldat upp hela stugan. Man undrar ju vad som förorsakar det beteendet, säger Peter Björndal som har följt med till stugan för att hjälpa till med fönstren.

Även deras granne Niklas Drengsgaard i Västannor har åkt med upp och rensat.

— Vi har fyrhjulingar som tar oss nästan ända fram, för jag tänker att det är många äldre i byarna som har vuxit upp med den här stugan. men som har jättesvårt att ta sig upp hit nu, säger “Diddi” Olmarker.

— Jag var ordentligt nervös för att halka på rötterna och slå sönder fönstren när jag gick upp för sista branten i morse. Det hade inte varit kul att behöva åka ned med dem igen.

Alla spår av vandalerna går dock inte att städa bort. Yxan är trasig och bordsskivan har flera yxformade huggmärken. Händelsen är polisanmäld enligt försäkringsbolagets instruktioner, men bystugeföreningen i Gärde som förvaltar stugan kommer inte att behöva strida med försäkringsbolaget om ersättningen. “Diddi” Olmarker förklarar:

— Jag sade till ordföranden Ingvar Svens att det här blir billigare än självrisken. Han frågade om jag hade några utlägg men jag svarade att nej, du kommer inte få någon räkning!

Det går rykten i byn om personer eller grupper som sägs ha varit med när stugan vandaliserades, men utan bevisning är det svårt att komma vidare. Istället vill de jobba förebyggande för att Asaklittstugan ska lämnas ifred.

— I den mån jag kan kommer jag åka upp hit med fyrhjulingen på fredags- och lördagskvällar med fyrhjulingen för att kolla så att det är lugnt här, säger “Diddi” som hoppas att fler vill hjälpas åt med att titta till den olåsta stugan då och då.

Peter och ”Diddi” har tagit med sig lite extra ved upp till stugan, och när de sista vedträna i öppna spisen nästan har brunnit ut tittar en andfådd äldre man in genom dörren. Det är Olov Liss som äger marken runtomkring och som har gått hela vägen upp på berget från andra sidan riksvägen, en sträcka på några kilometer.

— Jag kom upp hit för att titta på eländet, men nu ser det ju fint ut igen, säger Olov Liss belåtet.

Över en kopp kaffe diskuterar trion hur stugan skulle kunna göras ännu finare. På ett fotografi daterat 1946, bara tre år efter att stugan byggdes, syns en familj posera framför stugan med bara ett ensamt träd som sticker upp i bakgrunden.

Nu har det vuxit upp många tallar som delvis skymmer vyn mot Siljansnäs, Leksand och Insjön.

— Ja, man skulle kunna kapa bort mer än ett träd här för att få ännu mer utsikt, instämmer Olov Liss.

— Och så skulle det inte vara så dumt med ett lager färg för att få det ljusare här inne, föreslår Peter Björndal.

Men det får bli ett senare projekt, nu är stugan i alla fall återställd till minst lika fint skick som innan skadegörelsen.

— Man vill ju kunna vara vara här framöver också, och då är det skönt om det sitter fönster i, avslutar Sten-Olov “Diddi” Olmarker.