Domstolen river upp vägbeslutet – byborna får rätt

Mark- och miljödomstolen river upp Lantmäteriets beslut om vägsamfälligheten i Västannor och Hagen. Domstolen slår fast att avgifterna och beslutsprocessen varit oklara och felaktiga – och skickar nu tillbaka hela ärendet för ny prövning.

Överklagan gav Västannor och Hagen i Leksands kommun rätt. I september kom beskedet från Mark- och miljödomstolen i Nacka, där man skriver följande som domskäl, anläggningsförrättning berörande enskilda vägar i Västannor och Hagen i Leksands kommun. Mark- och miljödomstolen undanröjer samtliga beslut i förrättningen den 7 mars 2025 och återförvisar förrättningen till Lantmäteriet för förnyad prövning.

Tiden för att överklaga domen hos Mark- och miljödomstolen har nu gått ut. Jan Leek i Västannor är en av de som fanns med och överklagade Lantmäteriets beslut.

— Vi var eniga på vårt möte i bystugan inför att vi skulle bilda en vägsamfällighet. Alla ska ha samma anläggningstal och därmed dela på kostnaderna solidariskt, när det gäller driften av våra enskilda vägar. När Lantmäteriet sedan kom med beslut var det helt uppåt väggarna, säger Jan Leek i Västannor.

En annan tvistefråga gäller badplatsen vid Västannorstjärnen, som fick det högsta anläggningstalet – 8 400 andelar.

— Badplatsen vid Västannorstjärnen fick det högsta anläggningstalet och landade på 8 400 andelar. Något som vi skulle komma få att betala, trots att de är få här i Västannor som badar där. Badplatsen ägs av Västannor Smedby Bystugeförening och marknadsförs som Leksands bästa badplats av kommunen, säger Jan.

Mark- och miljödomstolen bedömer att anläggningsbeslutet utformats på ett sådant sätt att det har oklara rättsverkningar, särskilt i frågan om anläggningen är utförd eller inte.

Domstolen anser också att Lantmäteriet felaktigt gett samfälligheten rätt att själv besluta om ändringar och kostnadsfördelning mellan deltagande fastigheter. Det innebär att det har förekommit fel i förrättningen.

— När domstolen återförvisar en förrättning till Lantmäteriet byter ärendet handläggare och ny prövning av ansökan ska göras. Vi har precis börjat titta över det underlag som inkommit i ärendet för att få oss en uppfattning av hur vi ska gå vidare, säger Cecilia Borén och Magdalena Götelid på Lantmäteriet.

I överklagandet framhölls också att ingen besiktning av vägarna genomförts av kommunen innan vägsamfälligheten skulle ta över ansvaret. De boende menade att kommunen först borde ha åtgärdat det eftersatta underhållet, något som domstolen dock inte kunde pröva.

Enligt Peo Nordlöf, nationalekonom och tidigare anställd vid Trafikverket, handlar det om mycket stora summor.

— Jag har gjort en försiktig beräkning på underhållsskuldens storlek utifrån kommunens egna uppgifter. Den siffra man landar på då blir 340 miljoner för hela kommunen. Skall man lämna över något som inte underhållits? Nej så gör Leksand men så gör inte Trafikverket och så gör inte heller andra kommuner, säger han.

Från kommunens sida har förhandlingar mellan vägföreningar och förvaltningen påbörjats om vilka vägar som ska få bidrag, skötas av kommunen eller helt bli utan stöd.

— Arbetet fortsätter enligt de beslut som kommunfullmäktige fattat. Vad gäller själva anläggningsförrättningarna så är de som omfattats av kommunens ansökan genomförda. Det kvarstår visst arbete med att bilda samfällighetsföreningar, det arbetet ligger dock utanför kommunens ansökan och är en fråga som hanteras av Lantmäteriet efter begäran av berörd fastighetsägare, säger Sebastian Larsson (M), kommunstyrelsens ordförande i Leksands kommun.

Oppositionsrådet Johan Fändriks (ByP) delar bilden att processen ännu inte är helt tydlig.

— Vilka vägar det handlar om framgår ju inte helt klart i de regelverk som tagits fram, utan är föremål för förhandling, berättar Johan Fändriks.

Kommunen har avsatt fyra miljoner kronor i budgeten för underhåll och reparation av vägar i byarna. En summa som snabbt kan ta slut.

— Händer det nått, till exempel ett skyfall som spolar bort delar på någon väg. Då kan det handla om stora summor för att ersätta. Så där finns en oro om något skulle hända och vår bysamfällighet ska stå för kostnaden, säger Jan Leek.