”Det är lite som att vi odlat våra egna specialistläkare”

Under en lång tid har man används sig av inhyrd personal på Leksands vårdcentral. Distriktsläkaren Enrico Mansfeld började på vårdcentralen 2009 och så länge han minns har man varit beroende av hyrpersonal, så kallade staffetläkare, men efter nyår är den eran slut här. Då kommer den ordinarie personalen kunna täcka upp för varandra vid sjukdom och semestrar.

Nu finns här nämligen sjutton anställda läkare varav fjorton är specialister i allmänmedicin och att slippa ta in stafettläkare höjer behandlingskvaliteten. Enrico Mansfeld beskriver att nu har man en stadig läkarkår och personalen har lagt ner mycket tid på rutiner och hur man handlägger ärenden.

— Tillsammans med sköterskorna jobbar vi med multibedömning vilket är både effektivt och kul. Vi är nöjda och det tror jag att patienterna känner av. Enligt statistiken ligger vi bra till, alla får den vård de behöver. 

Varför är det negativt med hyrpersonal?

— Det är dyrt och man får inte samma kontinuitet hos patienterna eller på arbetsplatsen. Om man går till en och samma läkare säger evidensen att man får ett friskare liv och mortaliteten sjunker. Att inte ha stafettläkare är bättre för både oss och patienterna och speciellt de multisjuka.  

Läkarutbildningen fungerar så att efter allmäntjänstgöringen (AT) är slutförd arbetar man som legitimerad läkare och har då möjlighet att söka specialiseringstjänstgöring en så kallad ST-tjänst och där har Leksands vårdcentral lyckats. Både att utbilda läkare och sedan få dessa att stanna kvar på arbetsplatsen efter slutförd utbildning. Han sticker inte under stolen med att specialister i allmänmedicin är en bristvara och han har ett av svaren, vill man ha några så måste man helt enkelt utbilda dem.

— Det är lite som att vi odlat våra egna specialistläkare, ler Enrico nöjt. 

Nu är han medicinskt ledningsansvarig läkare i Leksand och samordnande studierektor i Dalarna. Till skillnad från när han började är det nu ett rätt ungt läkarteam som bemannar kliniken på Rättviksvägen.  

— När jag började som ST-läkare här 2009 så fanns det fem distriktsläkare och flera närmade sig pensionsåldern och alla jobbade långt ifrån heltid. Det var på tok för få läkare då, så sjuksköterskorna fick dra ett tungt lass för kompensera för läkarbristen.

Kollegan och specialistläkaren Lisa Grønbæk Nielsen kommer in på Enricos kontor. Hon är danska och berättar att efter avslutad AT-tjänst i Danmark så började hon sin ST-tjänst här på Leksands Vårdcentral och trivdes så bra att hon valt att stanna.  

 — Vi har blivit en populär utbildningsvårdcentral, vilket säkert våra patienter har märkt, berättar Lisa och fortsätter förklara att om man som patient under sitt besök här får en läkare som är under utbildning så ska man vara nöjd, för de har oftast lite mer tid och är oerhört noggranna med att kontrollera allt. 

— Här finns rejält med kompetens och vi kan behandla sådant som andra vårdcentraler skickar till specialistmottagningar, tillägger Enrico.  

Det är åttio anställda på vårdcentralen och deras jourmottagning ser ut som en liten akutmottagning vissa dagar, berättar Enrico och visar in till akutrummet. Röda lådor tydligt märkta med innehåll så som syrgasmasker och akut blödning. I akutrummet finns all tänkbar utrustning för att snabbt hjälpa patienter som söker vård akut. Här har man behandlat blodförgiftning, frakturer, stora sårskador eller hjälpt de som kommer in efter olycksfall och har ett av sina fingrar i en påse. 

— Jag kallar det Lilla Akuten, ler Enrico och rummet ligger strategiskt placerat vid ambulansinfarten. 

 När man tar kontakt med vårdcentralen är det första man möter telefonväxeln. Läkarna tar därför tillfället i akt att berätta att sitta i bedömningstelefonen inte är någon picknick. De beskriver att under en vanlig måndag ramlar det in närmare fyrahundra samtal, där de flesta vill ha en läkartid bums. 

— Jag vill slå hål på myten att sjuksköterskorna i telefonbokningen försöker hålla patienterna borta från läkarna. Det stämmer inte alls. De gör en bedömning och i många ej akuta fall kan det vara bättre att  vänta lite för att få komma till sin husläkare, än att inom tre dagar få komma till en jourläkare. Vid den första bedömningen i telefon försöker man också hjälpa patienten att komma i kontakt med den vårdpersonal som bäst kan hjälpa i frågan, som till exempel en sjukgymnast eller distriktssköterska, säger Enrico Mansfeld. 

— Vi har en bit över 15 300 patienter och dessutom säkert flera hundra personerna som inte är skrivna här i kommunen, men som söker vår vård. Om de istället skulle mantalsskriva sig i Leksand så skulle man kunna anställa både en till läkare och sjuksköterska för de pengarna. 

— Det är en dyr faktor och när utomläns-patienter söker för återkommande problem, vi brukar faktiskt uppmuntra dem till att skriva sig på adressen i Leksand där de faktiskt är bosatta. 

Hur är det med er röntgenutrustning?

— Tyvärr så är röntgenutrustningen på vårdcentralen ur funktion just nu, själva röntgenapparaten går helt enkelt inte att laga och en ny sådan är en stor investering, men nu ser det ut som att en ny röntgenapparat är på gång hit till oss, vilket vi är glada för. 

Är det vanligt att vårdcentraler har röntgen?

— I norra Dalarna finns det på flera vårdcentraler, men i Sverige i stort är det ovanligt. Upp till 90 procent av allt vi röntgar kan vi handlägga här hos oss, men behöver vi råd så har vi gott samarbete med lasaretten och det är bara att lyfta telefonen, berättar Enrico.

En annan positiv förändring är att man har ökat tillgängligheten genom egenbokning av provtagning samt att patienten nu kan lämna sitt urinprov direkt en inlämningslåda, vilket är smidig för patienten. Under tiden läkarduon pratar om den goda stämningen på arbetsplatsen och läkartätheten, så lovordar de klinikens fantastiska sjuk-och undersköterskor. 

— Det är helt otroligt vilken kvalitet det är på vården här och på vad våra specialistsjuksköterskor levererar, de är oerhört kompetenta, berättar Enrico Mansfeld och avslutar: 

— Det här är en häftig vårdcentral med bred portfölj!