
Äntligen har den gamla tallen i Gärde ett årtal att vara stolt över
Världens högsta tall är 82 meter och växer i Oregon, USA. Och på Teneriffa finns några av de största tallarna. Jag har själv sett dem. Riktiga bumlingar. Tallar kan också bli bortåt tusen år gamla.
När folkbildaren Karl-Erik Forsslund på sin vandring genom Dalarna kom till Gärde, hörde han om en tall som skulle vara mycket gammal. Den stod i korsningen mot Mjälgen. Forsslund skriver i ”Med Dalälven från källorna till havet” att tallen var 8 meter hög, 3,40 meter bred och var minst 200 år gammal. Trots att Arvids-Loktallen är ett naturminne, ett särpräglat naturföremål som ska skyddas, och död sedan flera år, har inget åldersborrprov gjorts. Jag har länge funderat varför? Denna tall är ett av Leksands kändaste landmärken för resenärer och bofasta ”Vi ses vid tallen, gå till tallen och ta sedan till vänster… ”Här uppstod sägner. Här stämde älskande par träff. Här smiddes ränker. Tallen var som en kompassnål för alla tänkbara verb man kan komma på.
Det var Karl-Erik Forsslund som till Länsstyrelsen väckte frågan om fridlysning, något Falu Kuriren skrev om den 25/1 1921, samt att ärendet lästes upp i Leksands kyrka den 30/1 samma år. Efter att Kungliga vetenskapsakademien ”tillstyrkt ansökningen”, fridlystes Arvids-Loktallen 1922.

Jag har många gånger cyklat förbi tallen och undrat: hur gammal är du egentligen? Förra året tog jag kontakt med kommunen. Frågan var om man fick borra (dendrokronologi) för att få fram en ålder? Det blev en intressant mejlkonversation som ni får ta del av här:
”Jag har fått frågor om ett naturminne som ligger i Häradsbygden. Tallen finns med på kartor och i naturvårdsverkets kartverktyg, men inte i eran genomgång av naturminnen, rapport 2006:22. Har du koll på varför den inte finns med i rapporten och ev. någon annan info?”, Åsa Rydell, Kommunekolog.
”Nej tyvärr, jag har inte någon information om varför tallen inte var med i rapporten. Jag kan inte heller se att vi har något mer underlag om tallen. Jag passar frågan till Tobias Ekendahl som är förvaltare i Leksands kommun och den som möjligen vet något mer om detta. Vad säger du Tobias, har vi någon information om detta naturminne?”, Hannah Brandin, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen.
”Vad jag kan se på foton på tallen för några år sedan, är tallen död sedan länge. Dispens behövs eventuellt ändå innan borrkärna tas ut. Jag ska kolla med mina kollegor på ärendehandläggarsidan vad som gäller för det och återkommer inom kort med besked. Invänta mitt svar Åsa innan du borrar något.” Hälsningar Tobias.
”Jag kan meddela att vi bedömer att det inte innebär någon skada att ni borrar i trädet. Ingen dispens behövs, det har jag kollat av med beslutande chef. Hör gärna av er om ni får fram information av trädet, det tar vi gärna emot.”, Hannah Brandin.
Erik Nordkvist är Skog- och naturvårdsförvaltare på Leksands kommun. Han ordnade fram en borr, 40 centimeter lång, för att kunna komma så långt in i trädet som möjligt. Den 12 mars 2024 var en historisk dag. Här har Arvids-Loktallen stått utan årtal i hundratals år. Nu skulle vi äntligen få ett svar. Erik började att borra och det gick bra. Han fick ut en borrkärna och satte igång att räkna årsringarna.
Det visar sig att tallen är från 1750-talet och har nu stått i Gärde i cirka 275 år! Det har spekulerats när ungefär tallen dog. På flygfoton från cirka 1975 verkar tallen leva. I samband med att vägen byggdes om kan trädets rötter ha skadats? I dag kör långtradare tyvärr för nära och knäcker den gamla tallens sköra grenar. Det berättar grannar som jag pratat med.

Vid Arvids-Loktallen står också en milsten som bör uppmärksammas. Dessa millaria var uppsatta längs romarrikets huvudvägar och angav avståndet till Rom eller närmaste centralort. Här hemma från cirka 1650-talet och framåt handlade milstolparna främst om mat, dryck och reseersättning. Hur långt var det till gästgiveriet? Vägarnas mätning utgick från Stockholms slott och de äldsta kända milstolparna i Sverige är faktiskt från Dalarna (1652), hundra år före Arvids-Loktallens lilla frö satte igång att växa i Gärde.
Text: Mats Lindström, frilansjournalist