40 miljoner plus för Leksands kommunekonomi

Leksands kommun gör ett positivt resultat på 39,9 miljoner kronor för 2025, klart bättre än det budgeterade överskottet på 8 miljoner. Det var en av punkterna på måndagskvällens kommunfullmäktige där även vägfrågans fullmäktigeberedning och Edshultsgården diskuterades.

— Men det var ett ganska lågt satt resultat i budgeten, sett till vad kommunen behöver för framtida investeringar, säger Ann-Charlotte Zackrisson, ekonomichef på Leksands kommun.

Leksand har stora och kostsamma projekt på gång de närmaste åren, bland annat kring skolorna och Edshultsgården. Precis som för privatpersoner är det fördelaktigt om man har hunnit spara ihop ett eget kapital så att man inte behöver ta full belåning och få högre räntekostnader i längden.

Därför tycker kommunalrådet Sebastian Larsson (M) att det är motiverat att göra ett så stort överskott, kanske hade det till och med varit bra med ytterligare några miljoner att lägga i spargrisen.

— 40 miljoner är nog på den nedre gränsen, vi behöver betrakta sådana här resultat som ett nytt normalläge, säger Sebastian Larsson (M).

Sebastian Larsson (M) vill lyfta fram att det är en stor förbättring som har skett de senaste åren, även om det delvis kan förklaras av bättre omvärldsförutsättningar som lägre räntor nu än i början av mandatperioden.

2024 var ett år med hög inflation som gjorde att pensionskostnaderna skenade iväg. Då behövde kommunen fylla på så att redan avsatta pengar inte skulle tappa sitt värde för framtiden. 2025 var mer av ett normalt år på inflationsfronten, med lägre pensionskostnader som följd.

— Där sade vi till skillnad från vissa andra kommuner att vi inte skulle skära i verksamheten på grund av förändringar under ett år för att sedan behöva bygga upp den igen, säger ekonomichefen Ann-Charlotte Zackrisson.

Alla delar av kommunen bidrar

Sammanfattningsvis tycker ekonomichefen att kommunen har mycket bra koll på de planerbara kostnaderna, det är snarare externa faktorer som får pendeln att svänga.

— Alla chefer har väldigt bra kostnadskontroll, det är en fantastisk trygghet som gör att man kan våga satsa på en front när man vet att man kan bromsa lite på ett annat håll, berömmer Zackrisson.

Alla kommunens sektorer har gått plus jämfört med planen, med undantag för samhällsutvecklingssektorn som missar målet med knappt en miljon kronor. Där finns det dock engångskostnader och tillfälligt tomma lokaler som förskjuter bilden.

Kommunen har fått cirka 20 miljoner kronor mer i statsbidrag än budgeterat, men det beror på att det är svårt att räkna hem alla slantar i förväg eftersom redovisnings- och utbetalningsprocesserna ser så olika ut från gång till gång.

Bland de poster som har kostat mer än förväntat finns individ- och familjeomsorgen som ökar med 17%, men det är på grund av några enstaka SIS-hemsplaceringar som drar iväg och kostar flera miljoner kronor per år.

— Det är viktigt att komma ihåg att även om kostnaderna blev högre än beräknat så har Leksand en av de absolut lägsta kostnaderna i landet. Vi har förhållandevis få placeringar, men därför blir små förändringar också märkbara, förklarar ekonomichefen Ann-Charlotte Zackrisson.

 Så blir fullmäktigeberedningen om vägarna

Under mötet formerades även den fullmäktigeberedning som ska diskutera de enskilda vägarna i Leksands kommun. En representant från varje parti ska under ordföranden Per-Erik Ingels ledning försöka lösa upp knutarna i den vägfråga som har splittrat styret och oppositionen i många år.

— Jag tror verkligen på den här arbetsformen. Efter att jag slutade som kommunfullmäktiges ordförande har jag även lett de två senaste fullmäktigeberedningarna (om arvoden och fullmäktiges arbetsordning). Där hade vi verkligen en bra dialog, minns Per-Erik Ingels (C).

Ingels utstrålar optimism kring möjligheten att få till ett bra samarbete även i en känsligare fråga, trots att partierna hittills inte säger att de har kommit varandra närmare i sakfrågan. I juni och december ska de återrapportera vad de har kommit fram till i form av nulägesbeskrivning, utvärdering och underlag inför framtida beslut.

Något slutdatum för beredningens arbete är inte satt, vilket ifrågasattes av Vänsterpartiet och Kristdemokraterna. Det försvarades med argumentet att representanterna bör få arbeta tills de blir klara, hellre än att kortsiktiga lösningar ska forceras fram.

De flesta partierna gav uppdraget till någon av partiets befintliga fullmäktigeledamöter, oftast partiets gruppledare. Men Vänsterpartiet sticker ut genom att de låter Peo Nordlöf (bland annat initiativtagare till folkomröstningen kring vägfrågan) företräda Vänsterpartiet. Mer om fullmäktigeberedningen kommer i framtida artiklar.

Inga nya skarpa mål för motioner och medborgarnas förslag

Kommunstyrelsen har yttrat sig angående revisionsrapporten kring motioner och medborgarnas förslagslåda. Vid det förra kommunfullmäktige rekommenderade revisionen att kommunstyrelsen skulle överväga att formulera mål och uppföljning av handläggningstider och svarstider.

Men i kommunstyrelsens yttrande håller de fast vid linjen att för motioner finns det “ingen anledning att tillskapa några andra handläggningstider eller svarstider än de som kommunallagen redan anger”. Angående medborgarnas förslagslåda hänvisar de till ett redan pågående arbete inom förvaltningen med att se över handläggningsrutinerna.

Carin Malm från Kristdemokraterna var inte nöjd med kommunstyrelsens svar och förespråkade snävare tidsramar, men hon fick direkt mothugg av styrets Viktor Zakrisson (S) som ansåg att Malms förslag var orealistiska att genomföra i praktiken.

Johan Fändriks från Bygdepartiet gick upp i talarstolen och påminde om att från medborgarnas förslagslåda går förslagen ut till de politiska partierna snarare än till kommunen eller fullmäktige som helhet. Så Fändriks hoppas att både hans eget och övriga partier ska bli bättre på att ge snabba svar framöver.

Edshultsgården och översiktsplanen klubbades

Projektet på nästan 600 miljoner kronor för att bygga ut och bygga om äldreboendet Edshultsgården röstades enhälligt igenom. Det är kommunens enskilt största ekonomiska satsning genom tiderna, som Siljan News skrev en hel artikel om i januari.

Den nya översiktsplanen godkändes och kommunens medarbetare hyllades för arbetet med att göra helt digitaliserade kartor och underlag. Digitaliseringen har nu har blivit lagkrav men Leksand var tidiga med att utforska det. Allmänheten har kunnat lämna många synpunkter och förslag under arbetets gång de senaste åren och det färdiga dokumentet fick utmärkt betyg i länsstyrelsens genomgång.

Översiktsplanen på flera hundra sidor anger på ett övergripande sätt hur kommunens olika områden ska användas, utvecklas och skyddas i framtiden. Exempelvis var kommunen vill växa och bygga bostäder. Det konkretiseras sedan i detaljplaner för respektive område.

Kristdemokraterna hade velat se några ändringar i Insjön och Åhlbyn, men fick inget gehör för sitt yrkande på återremiss.

— Vi har fått en väldigt bra karta för att fortsätta utveckla Leksands kommun till att bli större, bättre och ännu mer attraktiv än idag, sammanfattar Viktor Zakrisson (S), kommunstyrelsens 1:e vice ordförande i Leksand.