Snart första skivan för Wasted Wizards – vill bli störst av alla

För drygt en månad sedan släppte Sollerö- och Gesundabandet Wasted Wizards singeln ”To the city”, en i raden av låtar som satt de unga killarna på musikkartan. De berättar hur allt började samt vilka ambitioner de har med musiken.

— Vi ska bli världens största rockband. Det är där vi lägger ribban, säger gitarristen Sam Mårtensson.

Replokalen i Gesunda ska bli ett museum en dag. I alla fall är det så trummisen John Danielsson skämtsamt uttrycker det, när han beskriver hur långt hans rockband Wasted Wizards vill nå.

— Det kommer sitta en glasvägg till rummet och det kommer se ut som vi lämnade det innan vi blev som störst, säger han.

Tillsammans med de två bröderna Sam och Leo Mårtensson samt Alvin Hilmersson har de fyra killarna gjort sig ett namn i såväl Mora som övriga landet. Två av dem går fortfarande på gymnasiet och två har tagit studenten.

Den 21:a november släpptes bandets senaste singel ”To the city” – som kort kan beskrivas som en röjig låt med rivig sång och ett gitarriff att headbanga till. Låten är den femte som släppts sedan starten för två år sedan, även om de alla träffades betydligt tidigare än så.

— Det var 2018. Vi hade inga planer på att starta ett band, men det kändes som ett kul projekt. Först handlade det bara om att lära sig spela i band tillsammans. Jag, John och Leo gick på kulturskolan Miranda tillsammans och lärarna satte oss i grupper. Eftersom Leo och jag är bröder så fick vi spela ihop; jag på gitarr och han på piano. John var i sin tur grym på trummor. Till slut insåg vi att vi även behövde en basist. Så Leo kontaktade Alvin på en lunchrast, som hade sett oss spela tidigare, säger Sam Mårtensson.

När bandet formats behövde det ett namn. De började därför kalla sig Wasted Wizards. Sam förklarar hur namnet kom upp.

— Vårt bandnamn kommer dels av låten ”Wasted Years” med Iron Maiden; som Leo och jag gillar. Sedan har vi en gitarrförstärkare hemma som heter Wizard. Det blev en kombination av de två, säger han.

Att göra covers grejen den första tiden. När det blev mer seriöst började de producera eget.

— Vi träffades en del på fritiden för att köra covers, typ KISS och Iron Maiden. Mest var det låtar vi absolut inte kunde sjunga. Det var kul, men vi ville göra något mer.

Idag har Wasted Wizards släppt fem egna låtar. ”Gates of Hell” och ”Name of the Game” släpptes i fjol. ”Is This My Life”, ”Hear Me Out!” och nyss nämnda ”To the City” gavs ut i år. Dessa går att hitta på diverse musiktjänster.

Kanske deras fans hade hoppats på en ännu högre nivå av produktivitet, men det är sällan en låt blir till i en handvändning. Oftast tar det veckor.

— Det är ingen idé att göra en ”Whitesnake-låt” direkt. I processen är det oftast lättare att göra ett riff, det instrumentala, än att komma på sången. Där är det riktiga jobbet. 99 procent lyssnar ju på det som sjungs – och melodin – snarare än ett gitarrsolo, säger Leo Mårtensson.

Leo förklarar hur den senaste låten blev till.

— Alvin satt och spelade bas i replokalen. Det lät coolt, sedan var det bara att jobba vidare med idén. Det blir ofta att vi sitter och jammar mellan låtarna. Därefter bygger vi vidare på melodin; ett ”groove”.

Med tiden har alla blivit bättre på sina instrument och därmed bättre som band. Men vem som till en början skulle stå för sånginsatsen var ingen lätt nöt att knäcka. Till slut föll valet på Leo.

— Jag sjunger bara för att jag inte är lika duktig på ”rockinstrumenten” som de andra. Då blev det: ”Du får sjunga, Leo”. Ingen av oss var särskilt bra sångare och man fick helt enkelt kliva in. Lite jobbigt var det till en början, fast man har blivit varm i kläderna.

Att låta bra som rockartist är jätteviktig, för att göra ursprungsartisten någon typ av rättvisa.

— Svårast är när man sjunger andras låtar. Då måste sången sitta. När man har ett eget sound är det inte lika viktigt.

Självförtroendet har vuxit successivt och Wasted Wizards har blivit populära – nästan omåttligt populära. Utvecklingen från ett simpelt garageband till något större har varit överväldigande för dem, trots att det är just dit de velat nå.

— När det väl går lite bra så lockas man till att göra mer. Populariteten bland folk i vår närhet har gjort att många också ger oss feedback.

Så enkelt hade det inte varit om de inte fått saker att stämma även utanför musiken. Det är där utmaningen finns.

— Allt som inte hör till att skapa låtar är rätt svårt och tråkigt. Ett exempel är att nå ut på sociala medier. Man måste verkligen planera när man släpper en musikvideo. Vi gjorde rätt nu senast, men det finns ingen handbok i hur man når ut på bästa sätt via sociala medier. Det är som att dra i en ”slot machine”, säger Sam Mårtensson.

Killarnas ambition är att bli bäst. Något annat finns inte.

— Vi ska bli världens största rockband. Det är där vi lägger ribban. Detta har blivit som ett heltidsjobb för oss.

Nästa steg är att släppa en första skiva med egenproducerad och därefter åka på gig (som förband till Eclipse) i London i maj.

— Optimalt vore om skivsläppet hände så tidigt som möjligt. Vi siktar på en mindre release med tre låtar, även vi jobbar på fler. Med andra ord kommer man få höra mer från oss i framtiden.