Samehat och utsatthet – Jens Renberg från Blötberget debuterar med tät roman

I sin debutroman Det oförbätterliga berättar Jens Renberg från Blötberget historien om en samisk familj som kämpar mot både fattigdom och grov rasism i Sverige under 1950- och 60-talen.

Romanen är inspirerad av hans egen familjehistoria – och särskilt hans pappas liv.

— Det är i grunden min pappas berättelse. Han växte upp under väldigt svåra förhållanden, förlorade sin pappa tidigt och hamnade tillsammans med sina syskon på barnhem, säger Jens Renberg.

I boken är familjen sju syskon som tvingas lämna hemmet i norr efter faderns död. De flyttar söderut i hopp om ett bättre liv – men möts istället av förakt och misstro.

— Tanken är god från början, barnen ska få hjälp och trygghet, men verkligheten blir något helt annat. Jag ville visa hur vuxenvärlden ofta tar ett halvt ansvar. Man ser, men väljer att blunda, säger Renberg.
Romanen rör sig mellan dokumentär realism och fiktion. Några ortsnamn nämns aldrig, men miljöerna känns igen – små samhällen, gamla skolor, barnhem och den svenska bymentaliteten.

— Jag ville hålla det anonymt. Det är min familjs historia, men också en berättelse som många andra kan känna igen sig i.

Renberg beskriver hur rasismen mot samer genomsyrade vardagen under 1900-talets mitt, även långt efter att nomadskolorna lagts ner.

— Det var en grov rasism. Lärarna kunde tala väl om Rasbiologiska institutet och samtidigt förakta barnen de hade framför sig. Det är svårt att föreställa sig i dag, men det var så det såg ut.
Även om boken utspelar sig för mer än 60 år sedan, menar han att ämnet fortfarande är aktuellt.

— Man kan byta ut samerna mot vilken annan grupp som helst i dag, och samma mönster finns kvar. Det handlar om att människor vänder bort blicken när andra blir utsatta.
Det oförbätterliga är en mörk roman, präglad av tystnad, skuld och överlevnad.

— Den är rätt tung, jag vet det. Men det fanns inget sätt att skriva den på som inte blev mörkt. Livet för den familjen var så, säger Jens Renberg.

Han funderar och gör sen ett utförligt tillägg.

— Visst finns det mörker i De oförbätterliga, men mörkret är bara halva sanningen. Den andra halvan handlar om kärlek, om syskonens samhörighet och moderns

Jens Renberg berättar att han burit på idén i över tio år. Det var först när en kollega skrev en egen barnbok som han bestämde sig för att själv sätta sig ner och börja.
– Jag hade tänkt på det länge, men det var först då jag fick tummen ur. Jag ville berätta deras historia, och visa det som inte står i skolböckerna.
För även om samer ofta nämns i undervisningen, menar han att bilden fortfarande är alltför snäv.
– I skolan står det: ”samer är renskötare i kolt och lever nära naturen”. Men det är så mycket annat som aldrig berättas – rasbiologi, tvångsförflyttningar, fattigdom och diskriminering.

Jens Renberg har gett ut boken på egen hand efter att ett hybridförlag tackat nej.
– En var för, en var emot. Då tog jag saken i egna händer, säger han med ett skratt.
Han har tryckt upp en första upplaga själv, och boken kommer att finnas till försäljning under höstens konstrunda i Ludvika och Smedjebacken under allhelgonahelgen. Därefter släpps den även via nätbokhandlare.

Om det blir någon uppföljare är han osäker, men stänger inte dörren.
– Vi får se. Kanske blir det en fortsättning, kanske en berättelse som går längre bakåt i tiden. Det är många som har hört av sig redan, och det känns väldigt fint.
För honom handlar skrivandet om mer än litteratur – det är ett sätt att återge en historia som länge tystats.
– Jag ville ge en röst åt de som inte fick någon. Det är det viktigaste, säger Jens Renberg.