Nils vattnar Alfvéns flygel på sommarjobbet

I byn Tibble intill Österdalälven ligger Alfvéngården, byggnaden som inte bara är ett museum, utan ett levande tonsättarhem där  kompositören och konstnären Hugo Alfvéns levde. Under sommarmånaderna är det Nils Björkman och hans kollegor som guidar besökarna runt i Alfvéns bostadshus och berättar om konstnärens liv och leverne. 

Har du en favoritsak bland allt här?

— Som pianist måste jag säga den svarta flygeln i salongen. Ibland under guidningarna så spelar jag lite Svansjön för besökarna, det brukar vara populärt, ler han. 

Apropå flygel nu kom jag på att jag måste vattna flygeln i arbetsrummet. Med raska steg går han med vattenkanna och trasa bort till rummet många besökare förundras över, Alfvéns arbetsrum, där är väggarna är fyllda av konstverk, på skrivbordet ligger brevkorrespondens och i en glasmonter kan man skåda Hugos fiol. 

— När vi har öppet kör fyra guidade visningar om dagen, men ofta är vi två som jobbar så då tar vi varannan visning, berättar han och börjar vattna flygeln.

Vanliga frågor bland besökare?

— Är det verkligen Hugos fiol?

Och?

— Ja, det är Hugos fiol, Dalarnas museum har lånat ut den hit till oss på Alfvéngården. Den är tillverkad av Johann Öberg i Stockholm år 1767. 

Du måste memorera en hel del på jobbet eller hur?

— Ja, första året hade jag en liten lathund och var ganska nervös, men nu har jag hyfsad koll på Hugos liv och hem. Jag lär mig verkligen tala inför folk och det kommer jag ha nytta av på gymnasiet. Att hålla föredrag går mycket enklare nu.   

Det är tredje sommaren han arbetar på gården och han förklarar att nu har man även tagit över driften av Carins café (döpt efter Hugos fru) som ligger intill, så mellan guidningarna hjälper han även till att bre smörgåsar och sälja fika till besökarna. 

Han konstatera att det är fler som behöver vatten under den här varma sommardagen. Han kånkar upp en stor glasbehållare med vatten och glas till skulpturkursen som pågår i utställningssalen en trappa upp. Där sitter ett tiotal ungdomar i ett sommarvarmt rum och skapar huvuden i lera. Under ledning av konstnären Gabriel Jonsson lär de sig skulptera ett huvud av lera och hur de ska tänka med proportioner.  

Gösta Berglund är tretton år och hans släkt har sommarhus i Rönnäs. Tillsammans med kusinen Hedvig passar han på att gå den här tvådagars- under sommarlovet. 

— Det blir en allvarlig man med stor näsa, ler Gösta och tycker att det tillfredsställande att få skapa ett eget ansikte i lera. Kusinen mittemot skapar ett nättare damhuvud med en toppig näsa.

Kursledaren Gabriel ber tonåringarna komma bort till honom och titta på när han lär ut hur man skapar öron.

— Det är så kul att se hur ungdomarnas lerhuvuden växer fram och se hur snabbt de lär sig! Konstaterar Gabriel.  

Nils kikar lite på skulpturerna och ställer fram vattnet och fortsätter sedan ner för att förbereda inför nästa guidade visning. När han tar emot de som bokat sig på klockan 12-visningen i entrén så kan de läsa om allt annat som händer på gården under sommaren, ja eller så kan man ju passa på att fråga Nils. 

Vad händer här i sommar?

— Väldigt mycket, nu på onsdagen är det Allsång med Malin Foxdal och Peter Åberg, sedan är det allt ifrån pianokonsert, spelmanscafé, kurs i Alfvénlåtar med Anders Jakobsson och i augusti blir det Leksands kulturdagar och så kommer man återskapa Hugo Alfvéns kör, Siljanskören.