Konstnär med känsla för hembygd formgav den första Volvobilen
Såhär i sommartid vill jag gärna slå ett slag för en doldis, ett smultronställe för den hugade sommarbesökaren. För vad hade hänt om inte konstnären Anders Zorn lånat en slant till kollegan Erik Helmer MasOlle för en studieresa till Stockholm. Då hade vi inte haft den fina, lilla hembygdsgården i sluttningen av Björkberget i Siljansnäs och en av Nordens äldsta byggnader. Och kanske var det så att MasOlle kände en skuld inför hembygden när han på en auktion 1919 ropade in Båtgården, efter att sista släktingen vandrat vidare till högre ort. Räddas det som räddas kan, tänkte MasOlle och ville förstås att gården skulle vara kvar i Näs. Blev det verkligen så?
Erik Helmer MasOlle (Ohlsson 1884-1969) föddes i Östra Björken i Siljansnäs. Han var formgivare, grafiker och målare och räknas som en av våra stora svenska konstnärer. Efter lite ”Morapengar” på fickan blev Stockholm en inspirationskälla. År 1908 målade MasOlle ett nationalromantiskt verk, Mellan by och säter, som familjen Ax:son Johnson köpte och som kom att pryda Avesta Storfors kraftverk.
Det är också nu via stipendier MasOlle blir internationellt känd som porträttör och utställare i Europa och USA. Statsminister Per Albin Hansson, biskop Gottfrid Billing och blivande kungen Gustav V fick färg och form av Siljansnäsbons palett. Som hembygdsman blev det också folklivstavlor, dalkarlar och kullor i arbetskläder och högtidsdräkt (Bandväverskan och Leksandskarl i skinnpäls) i olja, akvarell och gouache. Även skulptur och grafik kom ur hans hand samt ritade också hus, båtar och möbler. Vad många inte vet var att MasOlle formgav den första Volvobilen 1927 och att hans design alltjämt lever vidare i elbilarnas tidevarv.
Men nu tillbaka till konstnärens hembygdsgård som skapades på 1940-talet. Den består av ett tiotal byggnader från 1300 till 1800-talet. Vad som visas är den inbyggda fyrkantsgården i Nedansiljan på 1700- och 1800-talen. Byggnaderna står nu inte bara hursomhelst. De kommunicerar med naturen. Det är naturhushåll och återvinning vi ser, vilket gör det hela till ett studium av hur man bör bygga i dag. Boningshuset harmonierar med solens värme så mycket som möjligt. Stall, dass och fähus samlade upp den så viktiga dyngan på ett ställe.
Gårdsplanen med portlider åt tre väderstreck där autostradan gick från bygatan i väster. Kanske tänkte man: med tre portlider blir det lättare att fly om fienden kommer eller om snön täpper till. På södra sidan vaktade gärdesgården en fägata så att inte boskapen skulle trampa ner och äta upp odlingar. Utanför själva fyrkanten låg så kallade ”eldfarliga byggnader” såsom smedja och torkstuga, samt härbren med klenoder som skulle ligga på behörigt avstånd om elden kom lös. Det går att säga en hel del om varje byggnad som alla bär på sin speciella historia. Det är bara att stå framför dem och fantisera om människorna som levde här och var beroende av gården.
Men jag ska nämna två i sammanhanget som kanske kräver lite extra uppmärksamhet. Loftboden från 1500- eller 1600-talet med ett portlider är ålderdomligt byggd med laggtak. Halvstockarna är sinnrikt gjorda och påminner om stavarna i ett laggkärl. Vidskepelsen syns i väggar och ovanför dörrar i form av kors och andra så kallade skyddsbränningar mot ondskans makter.
Sedan har vi lövladan, inbyggd med lider och foderbod. Den är halv kan man säga där rundtimret är av gammalt snitt. Årsringar visar på 1330-talet, vilket inte bara gör det till Leksandsbygdens äldsta kända timmerbyggnad! Vad vi ser är en konstruktion som kan mäta sig med några av Nordens gamlingar. Man tror att ladans ursprung kan ha varit ett härbre och kommer från Lundins i Norrskog.
Så ta nu en sväng förbi MasOlles gammelgård i Siljansnäs och inte bara inspireras av historiens vingslag. Här kan du verkligen hitta idéer till ett ekologiskt och hållbart boende av mannen som ritade den första Volvon.
Text: Mats Lindström, frilansjournalist.