Siljan News logo
Annons
Petrusstatyn ligger på golvet och håller i nyckeln som blivit Leksands symbol.

Fotografier, stenåldersyxor och en flådd dalahäst

Petrus och Paulus ligger på golvet på Leksands Kulturhus Museum. De två träskulpturerna bodde tidigare på Leksands kyrktak mellan åren 1717–1989. Nu kan besökare betrakta bildhuggaren Erik Bergmans verk på riktigt nära håll. De två apostlarna ligger och stirrar upp i taket där upphängda kyrkbåtsåror hänger. I år är hela Kulturhusets utställningslokaler fyllda med utställningen om ”Leksand 700 år”

Tänk att du vaknar upp en söndagsmorgon på en gård i Leksands socken, det är tidigt 1800-tal och kyrkplikt råder. För att ta sig till kyrka använde byarna sig av sina kyrkbåtar. Gårdarnas bomärken var inristat på familjernas respektive bänk i båten.

– Det betydde varje söndag utan undantag. Du kunde liksom inte vakna upp och helt enkelt skippa kyrkan, berättar Per-Åke Backman och pekar på den stora skissen i naturlig storlek av en kyrkbåt som finns på museigolvet.

På en bild av en målning lite längre bort i utställningshallen, av den danske konstnären Wilhelm Marstrand, kan man se hur ett tjugotal kyrkbåtar lagt till nedanför Leksands kyrka.

 

Utställningsansvarig Per-Åke Backman står framförAnna Fjällbäck och Anne Carlquists konstverk Dalahästfällen.
–Vi visar också tre filmer om bland annat bondens bygd och kyrklig sed och Leksandsdräkten, säger Per-Åke Backman.

Bredvid kyrkbåtsmålningen i en inglasad monter ligger en kopia av det brev från år 1318 där Leksand omnämns i skrift för allra första gången, vilket är anledningen till årets 700-årsfirande.

– Men Leksand är ju så mycket äldre än så, berättar Per-Åke Backman utställningsansvarig på Kulturhuset. Han går vidare i lokalen och visar t ex fynd från 1971 års arkeologiska utgrävning under Leksands kyrka.

– Det viktigaste fyndet var kanske en väl bevarad textil från 1200-talet, där tydliga mönsterformer från Leksandsdräktens så karakteristiska vävda band kan anas, berättar Per-Åke och pekar på bilden av tygets detaljer.

Annons

Längre in i salen hänger ett pampigt porträtt föreställande Stormor i Dalom. Och från 1640-talets prästfru är det bara några meter till E J Köpplers stora 1960-tals fotografi av Leksands centrum med Domus som den centrala byggnaden.

Har du svar på varför Leksand årligen fylls med 30 000 midsommarfirare?
– Det är egentligen inget konstigt med att så många samlas i Leksand för att fira, så har det alltid varit berättar Per-Åke Backman. Men förr var fokus lagd på kyrkhelgen och den där tillhörande marknaden. Han visar en reseberättelse skriven av Abraham Hülphers från år 1757. Där det t ex berättas om hur ”herrarbetarna” då återvände hem till Leksand för årets slåtter efter att under våren varit ute på arbete. Samt hur man samlades och hedrade kyrkans ”skyddspatroner” apostlarna Petrus och Paulus, som avrättades för sin tros skull.

Petrusstatyn som ligger på golvet håller hårt i sin nyckel. Men det har inte hindrat att hans nyckel har kommit att bli Leksands kommunvapen och symbol.

Till den 29:e september kan alla njuta av utställningen ”Leksand 700 år” och se statyerna av apostlarna, lära sig mer om prästerskapets försök att redan på 1600-talet öka läskunnigheten i Leksand för att få slut på den rådande stora vidskepligheten, grunden för häxprocesserna. Se arkitekten Bengt Liss diabilder från 1950–60-talens Leksand och så mycket mer, avslutar Per-Åke Backman.

År 1849 besökte den danske författaren H C Andersen Leksand. Han uppmanade sedan alla i en skrift ”Res dit!”