Efter nästan 90 år: Storsatsning på Gagnefs dolda skatt

Konstnär, författare, knypplare. Barnrättskämpe och pionjär, engagerad i kvinnorörelsen och bevarare av det som var folkligt. Trots att hon själv var från Karlskrona har Ottilia Adelborg blivit en symbol för Gagnef. Kanske blev det så tack vare hennes kärlek till bygden. Eller också var det bygdens kärlek till Ottilia.

Det började hur som helst efter hennes första besök i Gagnef 1903 och hon förälskade sig i platsen. Hon kunde inte släppa tankarna på den lilla orten och återkom inom kort för att sedan spendera resten av sitt liv här. Under sina dryga trettio år i kommunen åstadkom hon flera saker; hon startade en skola för handarbete, målade, skrev och knypplade. Dessutom var hon en av initiativtagarna till att samla historiska byggnader på Solsheden för bevarande i det område som kom att kallas Gagnefs Minnesstuga.

— Jag är jätteimponerad av hennes konstnärliga sida. Hon gjorde så många olika typer av verk. Sedan hade hon en sådan fin inställning till barn — hon var inkännande och tyckte inte man skulle tukta barnen, det var ju vanligare förr. Hon var tidigt i sitt förhållande till barn, hon försökte sätta sig in i deras värld.

Det berättar Katarina Tegen-Höckerlind som är tillförordnad ordförande för Ottilia Adelborgmuseet i Gagnef Kyrkby. Museet har legat i den gamla prostgården mitt emot Gagnefs kyrka sedan 1999 och drivs idag av en styrelse på nio personer som arbetar ideellt med att bevara arvet från Ottilia Adelborg. Men museet är idag ganska litet, och arbetet är stort. Flera ordförande har avsagt sig uppdraget på grund av privata skäl.

— ­Det blir mycket när man jobbar ideellt, det känner jag själv också, säger Katarina Tegen Höckerlind.

Därför hoppas hon att den nya utredningen som genomförts på uppdrag av Gagnefs kommun ska resultera i en avlönad museiintendent. Hon menar att den långsiktighet och övergripande arbete som det skulle innebära kunde ge Ottilias arv ett riktigt lyft.

Det håller Eva Nordström med om. Hon är enhetschef på Kultur och Bibliotek i Gagnefs kommun och just nu ligger utredningen på hennes bord. På onsdagens Gagnsingar Emellan ska hon berätta om utredningen och vad resultatet blivit. Och i linje med Katarina Tegen-Höckerlinds åsikt, visar utredningen att museet skulle må bra av en verksamhetsledare.

— Jag är personligen super-imponerad av museet redan nu. Och det skulle kunna bli ännu bättre, säger Nordström.

Hennes åsikt är att Ottilia Adelborg har mycket outnyttjad potential, en potential som skulle kunna lyfta hela Gagnef.

— Både Zorn-gården och Carl Larsson-gården är så personfixerade. Ottilia Adelborg rymmer så mycket mer. Hon och hennes systrar hade ett engagemang i kvinnorörelsen, hon har en aktualitet även idag. Hon var en pionjär inom barnboksgenren och hon har samlat och skapat väldigt mycket material. Jag tycker hon skulle platsa mer än väl om man tänker sig en konstrunda i Dalarna. Då ska man självklart besöka Ottilia Adelborgmuseet.

När en eventuell museiintendent faktiskt är på plats, det återstår att se. Om ett sådant beslut överhuvudtaget fattas. Klart är i alla fall att det ska satsas pengar på Ottilia Adelborg under kommande år och att intresset för konstnären är stort bland gagnsfolket. Första steget är att hålla en dialog mellan politiker, tjänstemän och invånare om museifrågan.

— Jag hoppas på många intressanta frågor, säger Eva Nordström om kvällens möte i Kyrkskolan.