Toasluskar och klosett-etikett
Det händer något med vissa människor när de besöker offentliga toaletter. Det är som när Clark Kent går in i en telefonkiosk och raskt byter om till Stålmannen. Fast istället för superhjältar, blir de till toa-sluskar. Hua.
Just hemkommen från en resa genom Sverige. På resan besöker jag toaletter på bensinstationer och varuhus, och på varenda en har det varit papper och skräp på golvet. Ibland lite, ibland i drivor. Och inte bara det… Om man säger så här; det finns tillfällen när vi män INTE ska sikta mot stjärnorna.
Hur kommer det här sig?
Man kan knappast skylla på städpersonalen, för på en genomsnittlig hamburgerrestaurang städas hemlighusen var 30:e minut(!) nuförtiden.
Människorna jag möter i butiker och på mackar ser dessutom både respektabla och trevliga ut. Det går alltså inte att avslöja toa-sluskarna på varken utseende eller klädsel. De är ett lurigt släkte.
Själv är jag varken pedantisk eller innehavare av fantastiskt bollsinne, men nog lyckas jag ändå se till att papper hamnar i toalett respektive papperskorg vid toabesök. Det är inte svårt.
Och den kille som misslyckats totalt med sitt stående toabesök bör hålla den gamla klokheten i minnet att ”ett misstag blir inte ett misstag förrän vi struntar i att rätta till det.”
Klarar man inte ens det så finns bara ett alternativ kvar: Att inse sin otillräcklighet och bristande karaktär – och sätta sig ned.
Kvinnorna då? Jag har givetvis ingen aning, för på mackar och i butiker är det oftast unisex-toaletter nuförtiden. I jakt på sanningen pratade jag därför med en bekant som har lång erfarenhet av städbranschen och både herr- och damtoaletter.
Han kunde avslöja att på det här området så är vi nuförtiden rätt jämställda, och att vid större festligheter så behöver faktiskt personalen ibland stålsätta sig ännu mer när de ska städa dam-…
…Ja, vi kanske inte behöver gå in djupare på den saken.
Hur som helst, hela toa-slusk-fenomenet är ett mysterium och man kan utgå från att det inte handlar om okunskap.
Så, vad kan vi göra åt saken?
Man kan gissa att toa-frågan har mycket gemensamt med miljöfrågan: Vår motivation att anstränga oss och hitta ny teknik måste komma ur en omtanke om de som kommer efter.
Motivation kanske kan lösas med en enkel lapp över toan: ”Pssst, bara så du vet: Angelina Jolie och Brad Pitt står utanför och väntar på sin tur! Ett tips: Lämna det snyggt.♥XXX”
Eller kanske ”mamma” funkar bättre? Eller kungen?
Jag bara spånar här, som ni märker.
När det gäller teknik, så är en vanlig bortförklaring att toaletternas papperskorgar alltid är fulla.
Och det stämmer.
Det räcker med några få löst packade papper för att fylla upp en korg. Dessutom får man ha förståelse för att besökaren inte har lust att trycka ihop det okända innehållet för hand.
Men det borde också vara lätt ordnat, och här kan man faktiskt ana en affärsidé för den som är vaken:
Tänk en mojäng, ungefär som en potatisstöt fast med lite längre skaft, som hänger vid papperskorgen. Vi kan kalla den för ”paper-pusher”, så vi får en lite internationell touch.
Och så en inspirerande lapp ovanför korgen:
Är papperskorgen full?
Vill du bli hjälte här på vår mack
Ta vår ”paper-pusher” och så…
…tryck i korgen en gång eller två
Tack, tack, tack, tack!!!
/Personalen
Nu får det räcka med dassiga idéer från mig, men fler toa-tankar välkomnas. Det behövs!
Vi avslutar ämnet ”klosett-etikett” med en episod jag fick återberättad häromdagen:
”Jag var på en offentlig toalett, och hade just satt mig ned när jag hörde en röst från nästa bås.
Han sa: ”Hej, hur är det?”
Jag svarade, lite tveksamt: ”Jo tack, det är bra.”
Rösten sa: ”Vad gör du?”
Jag, lätt generad: ”He, he, jag gör nog detsamma som du!”
Då sa han: ”Kan jag komma över till dig?”
Nu blev jag irriterad och svarade högt och bestämt: ”Nej du, jag är rätt upptagen här!”
Rösten sa: ”Hördu, jag får ringa tillbaka, det är en idiot i nästa bås som svarar på allt jag säger.”