Kallprat är inte alltid att förakta

I allt man känner och tänker och tycker. Av allt man funderar på, analyserar, klurar kring och försöker hitta svar på, som man utvecklas av, så är det få saker som kan bryta av det här djupsinnet på ett lika uppfriskande och ytterst lustfyllt sätt som lite hederligt kallprat.

”Nä, usch för kallprat”, är jag oftast den första att säga. Men! Jag har alltmer insett att det är precis vad jag behöver lite då och då. Inte för ofta, men som en lättsam företeelse som lägger sig lite lagom runt ytan av alltet.

Fylld av grubblerier och ett par portioner oro springer man in i någon som inte direkt är en vän utan mer en bekant. Stannar ändå upp och säger mer än hej. Tar en fem, tio minuter av sitt liv och pratar om vilka soliga dagar vi har haft, att det har varit väldigt halt, vad skönt det är att kunna planera lite framåt utan fullt fokus på corona, något roligt man såg på TV, visst har du ändrat frisyr, vad jobbar du med just nu, tänk vad kul att det öppnat en ny butik, åh, vilket gott brödrecept jag kom över, såg du konstutställningen, jag såg att det har börjat blomma lite krokus.

Oftast idel positiva små glimtar av en annan människas tillvaro. Man vet och förstår att det finns betydligt mer där under och bakom, men här står vi en stund och bara är i nuet, socialiserar utan något större djup eller värderingar och det är helt i sin ordning. För allt det där andra sätts lite på paus en stund. Ger ett andrum. Hjärnan får vila lite. Behöver inte anstränga sig så mycket. Inga större krav än att vara lite trevlig och inkännande i några minuter.

Man är inte varandra så pass nära att man börjar känna det där ansvaret att kanske peppa, lyfta, hjälpa. Ja, det kanske låter egoistiskt, men jag räknar iskallt med att den andra känner samma sak gentemot mig. Vi tar och ger några minuter ur våra respektive liv där det är okej att vara lite ytlig. För man står där på lika villkor. Önskar sedan genuint varandra en fin dag, blir lite upplivad av den där identifikationen och leendena och strövar sedan vidare åt varsitt håll. Lättare i sinnet för en stund.

Nej, kallprat är inte att förakta. För det där kallpratet kan faktiskt ge mig en varm känsla att åka vidare in i dagen på.