Dags att sitta i mörker och huttra…?
Höstmörkret sänker sig över nejden och nätterna blir kalla. Folk monterar in kaminer och sotar igång gamla skorstenar i parti och minut, och det var länge sedan man såg så många släpkärror med ved fara kors och tvärs genom samhället.
På senare tid tycks det dessutom blivit mörkare än vanligt i många hus om kvällarna, närmast kolsvart. Några bekanta sa sig ha noterat samma sak. Förmodligen sparar de ström därinne. I mörkret. Hårda bud…
På samma sätt som under pandemin så går vissa människor i gång på det här. De vill visa ansvar och blir i vissa fall övernitiska. Häromdagen var det någon som tyckte det vore oansvarigt att ha adventsljusstakar i fönstren i jul…
”Ställ in julen!”, typ.
Man kan fråga sig vad som kommer härnäst. Hyttande nävar mot elbilsförare?
Är det här första stegen mot en sorglig ”el-skam” vi ser?
Hoppas inte det.
Så, är man jätteduktig om man sitter i beckmörker och huttrar? Efter att ha räknat lite på saken så är jag inte så säker på det.
Låt mig ta ett exempel: I trädgården har undertecknad en ledslinga med ett par hundra lampor. Enligt traditionen sätts den i gång i början av november och får lysa några timmar morgon och kväll, fram till februari.
Med åren har flera grannar sagt att de uppskattar ljusklicken och att deras barn ser buskens tändning som ett tecken på att julen närmar sig. ”Trivsamt, liksom”.
Och snart är det dags att tända den igen.
Men är det verkligen ansvarsfullt att ha ljusslingor i år? Och blir det inte väldigt dyrt?
Så jag räknade lite på saken. Om slingans två hundra LED-lampor är tända tio timmar per dygn i hundra dagar från november till februari, så kommer det kosta mig…sextio kronor.
Och då räknar jag på ett mycket högt elpris på runt fyra kronor per kilowattimme.
Så frågan till mig själv blir: Är några barns och vuxnas trivsel på årets mörkaste tid värd sextio kronor?
Ja, utan tvekan!
LED-lampor är fenomenalt strömsnåla och totalt drar ”ljusbusken” bara tretton kilowattimmar över hela perioden. Det kan jämföras med åtta körningar med diskmaskinen, eller sju mil i en elbil.
Så vill man spara el och pengar så är det mycket bättre att välja bort några elbilturer och se till att diskmaskinen bara körs när den är välfylld.
Jodå, det är såklart klokt att släcka i rum som man inte använder, men samtidigt finns det ingen vits att sitta och glo i mörker i onödan. Och använder vi LED-lampor så kan vi gott ha ljus i vårt hus även denna höst, jul och vinter.
På tal om jul så räknade Villaägarnas Riksförbund ut elkostnaden för att lysa upp julen med ljus i gran, tre adventsstakar, en ljusslinga och en stjärna.
Tänder man en sådan belysning första advent och låter den lysa tolv timmar per dygn fram till tjugondag Knut, kommer hela elanvändningen uppgå till densamma som i min ljusbuske, 13 kWh. Alltså, högt räknat runt sextio riksdaler.
Det tycker nog de flesta är en välinvesterad slant för julmys…
…Vilket tar oss till nästa punkt: Värmen inomhus.
Att vrida ned temperaturen inomhus är ett bra sätt att spara el. Men lagom är bäst. På den här punkten rekommenderar Folkhälsomyndigheten att: ”En normal inomhustemperatur ska under normala väderförhållanden inte vara lägre än 18 grader.”
FHM tillägger att: ”Temperaturen ska dessutom ta hänsyn till människor som har behov av en varmare temperatur inomhus. För känsliga grupper gäller att temperaturen bör vara två grader högre. Exempel på känsliga personer kan vara äldre, rörelsehindrade, personer med reumatism och personer med lägre ämnesomsättning.”
Kyla och mörker påverkar både kropp och humör och tar vi inte hand om oss så får vi sannolikt betala ett högre pris i både ökat lidande och sjukvårdskostnader.
Och vad har vi uppnått då?
Inget.
Det här är en fråga som våra politiker behöver ta på stort allvar nu när de funderar över kompensation för elpriserna.
Så, minst runt arton grader i rummen där man vistas, och tjugo grader om man är gammal eller lite skröplig. Och så låter vi några höst-led-ljus brinna. Då blir det mysigt och bra.
Och den som vill ge oss el-skam för den saken, kan ta sig i brasan.