”Ack du gäckande älskare som retfullt kommer och går när du själv behagar”

Det bästa som finns är att få sova när man verkligen är trött. Nu kan det hända att det finns fler ”Det bästa som finns”-saker och då kanske inte sömn alltid ligger en närmast om hjärtat, men just för mig och just för stunden är det så. Jag har alltid kunnat somna direkt jag lagt huvudet på kudden på kvällen. Har aldrig känt igen mig i folks våndor över att inte kunna somna, vakna mitt i natten och inte kunna somna om och allt som hör till. Nu räknar jag givetvis bort åren med småbarn och tider i livskris när sömn var en lyxvara som bara verkade tillhöra en hemlig, sluten krets mot vilken jag avundsjukt och trånande blickade med emellanåt högljudda självömkanssuckar.

Men så hände något. Jag passerade fyrtioårsstrecket. Det medförde visserligen många positiva saker i mitt liv, men Sömnen, ack du gäckande älskare som retfullt kommer och går när du själv behagar. Du bestämde dig minsann för att inte vara lika pålitlig längre. Usch, vad har jag gjort för att förtjäna bristen av dig i tid och otid?? Alla frågor: är du stressad, orolig, har du mycket att tänka på, tränar du regelbundet, äter du hälsosamt, dricker du för mycket, får du nog med frisk luft? Svaren: Nej, nej, nej, ja absolut, ja, nej definitivt inte, kanske inte så mycket som jag skulle önska, men jo då.

Jag har aldrig druckit så många nattliga muggar varm mjölk och rogivande té och ätit så många bananer som det senaste året. Samtliga är husmoderstips och absolut, de hjälper till, men jag som är en sådan där som vill gå till botten med bekymmer och hitta kärnan och inte bara lägga bomull på själva symptomen är inte riktigt nöjd med det här. Så medan jag klurar vidare på om det bara är åldersbekymmer eller ej, så är mitt nya knep är att försöka hitta den där sömndruckna känsla som man ofta har när klockan ringer och man bara måste gå upp!

När man är så trött att man kanhända får lite irrationella tankar om att: ”äh, jag behöver inte jobba, jag kan leva på vatten och bröd och luft och kärlek, bara jag får sova vidare”. Eller ”just nu skulle jag kunna ge bort allt jag äger och har bara för att få sova vidare”. Det där knepet försöker jag även tipsa mina barn om på kvällen när de är aaalldeles för pigga och de ändå måste i säng. Kan säga att det inte funkar ett jäkla skit, varken för mamman eller barnen. Kunde jag tillverka den där ”nu-ringer-alarmet-men-aaah-så-gött-det-är-i-sängen-det-här-är-det-mysigaste-som-finns-känslan” och få ner den på burk skulle jag nog vara rikast i världen. Under tiden dricker jag ännu en mugg med varm mjölk, äter min banan och läser Anna Mannheimers lista över ”De bästa soven” i sin bok ”Mitt liv som gift” där hon skriver:

Bästa sovet kommer aldrig när man är tandborstad, pyjamasklädd och nerkrupen under täcket.

Nej, de bästa soven är:

• Somna i soffan framför engelska antikrundan på SVT-sovet.
• Somna till en stund efter doppet på en klippa i solen-sovet.
• Somna efter eftermiddagssex-sovet.
• Somna till på X2000 och dregla lite på skjortsnibben-sovet.
• Somna bland nallar och nappar i barnsängen vid nattning-sovet.
• Somna till under ansiktsbehandlings-sovet.
• Somna om-sovet.

Jag lägger också gärna till:

• Att få gå och lägga sig och sova precis när man som mest behöver det-sovet.
• Tupplur på eftermiddagen-sovet.
• Vara lilla skeden i skedningen-sovet.

Och det bästa just nu:

• Få sova gott hela natten-sovet

Sov gott!