Trafikläraren Alex älskar sitt jobb: “Aldrig läskigt”

— Jag kände att det här är min grej, det är vad jag ska göra i livet!

Den insikten fick trafikläraren Sparf Alexandra Larsson redan på utbildningen för 18 år sedan. Men på frågan om det känns läskigt ibland svarar hon bestämt: “Aldrig!”

— Om eleven föreslår landsvägskörning men jag ser att den inte är redo för det, då skulle jag aldrig utsätta mig och eleven för fara.

Sparf Alexandra Larsson från Gagnef äger Rosa Kortet Trafikskola med verksamhet i Borlänge och Leksand, men även en trafikskolechef får ibland sätta sig vid dubbelkommandot i passagerarstolen. Inte heller förra veckans tragiska trafikolycka i Södertälje, där en förarprövare från Trafikverket omkom vid en frontalkrock under en uppkörning, har fått henne att tänka om kring yrkesvalet.

— Det är oerhört sorgligt. Ingen ska behöva dö på jobbet, och ingen körkortstagare eller lastbilschaufför ska behöva vara med om det traumat heller. Men vi vet ingenting om omständigheterna bakom olyckan och vad som orsakade den, understryker Alexandra.

(Nästan) aldrig ställt in på grund av vädret

Det har skrivits mycket om det dåliga väglaget i Södertäljetrakten på olycksdagen, och vädrets makter har naturligtvis påverkat många lektioner för Alexandra.

— Men under alla mina år har jag aldrig behövt ställa in en lektion. Eller jo, en gång då vi hade ett åskoväder rakt ovanför oss, då ställde vi in en mopedlektion för att både eleven och jag tyckte att det var läskigt, minns hon och fortsätter:

— Däremot händer det förstås att jag får styra om lektionerna och öva på andra moment som parkering istället för landsväg, beroende på hur jag ser att det är plogat. Och man behöver öva på att köra i dåligt väglag också, betonar Alexandra Larsson.

Då kan uppkörningarna stoppas

Alexandra som har följt med många elever till uppkörningar tycker att Trafikverkets förarprovskontor i Dalarna också har hanterat vädrets skiftningar med eftertanke.

— De bedömer från gång till gång, det var en dag som de ställde in proven i Mora när det var mycket snö, medan vi i Borlänge kunde köra. Man får också komma ihåg att uppkörningen kanske är den viktigaste dagen på året för körkortstagaren, så om de skulle ställa in för lång tid i förväg, och det sedan inte blir så dåligt väder, då skulle det bli ramaskri av den anledningen.

— Vi har också varit med om att de har ställt in uppkörningarna på eftermiddagen när det har blivit värre under dagen. Det är säkerheten först helt enkelt, konstaterar Alexandra Larsson.

Sofia Lindahl, kommunikationschef för Trafikverkets förarprov, instämmer i trafiklärarens analys:

— En uppkörning kan ställas in av förarprövaren som lokalt i stunden känner av hur vädret är. Till exempel om plogningen inte är tillräcklig så att man inte kan göra de moment som behöver ingå i körprovet, som körning i högre hastigheter. Provet är till för att verkligen bedöma att man har alla kunskaper som behövs, i minst 45 minuter varav 25 minuters rulltid, förklarar Lindahl.

Hon informerar om att olyckan i Södertälje var den första dödsolyckan vid ett förarprov, och att de inväntar Polisens och Arbetsmiljöverkets utredningar av vad som hände.

— Under 2025 registrerades 11 fordonsolyckor, och då kan det sättas i relation till att vi genomförde 359 000 förarprov om man räknar in alla behörigheter. Så det är väldigt sällsynt, beskriver Sofia Lindahl på Trafikverket.

Är goda råd så dyra?

Något som gör Alexandra Larsson ledsen är när folk slänger sig med att körkortsutbildningen är dyr.

— Vi är vana i Sverige vid att utbildning ska vara gratis, men det är ju inte den här. I alla andra yrken som frisör, pilot och så vidare, då vill man ju att personen ska vara så välutbildad som det bara går, men här har vi en kultur av att man ska köra så lite på trafikskola som möjligt, funderar hon.

Alexandra hänvisar istället till officiell statistik som visar att när introduktionsutbildningen infördes så minskade övningskörningsolyckorna, likaså med mopedolyckorna när det kom riktade mopedutbildningar för AM-kortet.

— Utbildning ger den effekten, och vilka andra utbildningar får du i vuxen ålder för 15-20 000 kronor, som du sedan har nytta av i hela livet?

Hon tillägger att möjligheten till privat övningskörning givetvis är det som gör att många kan ta sitt körkort över huvud taget.

— Jag uppmuntrar alltid föräldrarna att följa med på så många lektioner som möjligt, så att de sedan kan ta med sig det hem och fortsätta öva. Då ser de också vad de betalar för, om det är föräldrarna som betalar.

Så fungerar dubbelkommandot

Till skillnad från privata bilar har trafikskolornas bilar ett extra säkerhetslager i form av dubbelkommandot med pedaler även på passagerarsidan.

— I början av utbildningen använder jag aldrig de pedalerna, annat än för att demonstrera. Då säger jag till istället, men längre in i utbildningen så kan jag avvakta en liten stund extra och se om eleven bromsar eller gasar, innan jag själv går in och gör det.

Den enda olyckan som Alexandra har varit med om under en lektion hade förresten med dubbelkommandot att göra.

— Den får jag ta på mig helt och hållet. Det var en elev som höll på att backa för nära en bil, och pedalerna satt lite ovant. Så istället för att bromsa så gasade jag på lite extra och då körde vi in i bilen.

Då fick Alexandra vara en god förebild och lämna sina kontaktuppgifter, precis som man ska vid en parkeringsskada.

Dubbelkommandot kostar tiotusentals kronor att installera, och enklare lösningar likt en handaktiverad “krycka” som styr bromspedalen har Alexandra aldrig sett i verkligheten, bara hört talas om ryktesvägen.

— Dubbelkommando finns nog i stort sett bara i före detta trafikskolebilar, där dubbelkommandot aldrig har tagits ur.

Däremot är det betydligt enklare för vem som helst att sätta på extra backspeglar, som gör att även handledaren kan få bra sikt runt hela bilen.

Bakom ratten är vi alla lika

Otaliga elever har klarat av en av livets milstolpar under hennes ledning, och mötena med människor är en av tjusningarna med yrket för Alexandra.

— I studierna och arbetslivet blir det oftast så att vi omger oss med likasinnade, men i stort sett alla kör bil. Så jag får träffa så olika typer av personer, säger Alexandra och framhåller det som ett av skälen till att hon älskar sitt jobb.

— Och att se hur de utvecklas från att vara rädda i 30 km/h till att ha ett färdigt körkort. Även om det bara är för en stund så är vi delaktiga i deras liv just där och då!

Elevernas kunskaper och självskattningar tycker hon inte har förändrats så mycket under hennes aktiva år i branschen, däremot har tekniken gått framåt.

— Det är många fler som tar automatkörkort nu. Vissa ungdomar har kanske aldrig ens har åkt i en bil med växelspak och tänkt på det momentet, eller så vill de klara körkortet så snabbt som möjligt. Automatbilar är framtiden, konstaterar Alexandra.

Vad är oväntat svårt med ditt yrke?

— Föräldrarna!

Alexandra ler brett och skjuter snabbt in:

— Föräldrar som också kan köra bil, som har tankar och idéer och som kanske lägger sig i saker. Det är klart att om man som handledare har kört på ett visst sätt i 25 år så kan det bli ovant att ställa om. Men det blir besvärligt för körkortstagaren om den får dubbla budskap.

— Men jag vill absolut inte klanka ned på föräldrarna, för varje övningsminut är viktig. De flesta föräldrarna är underbara, fast ibland får jag säga “lyssna på mig, och inte på mamma och pappa”.

Trafikläraren tipsar

Trots lång erfarenhet erkänner Alexandra att hon själv upprepar vissa synder som föräldrarna felaktigt lär ut.

— Även jag backar för fort ibland. Yrkeschaufförer pratar ibland om hur bra de är på att backa med speglarna, men jag trycker på att i en personbil så ska man backa med bakrutan, så att man ser om det står något barn rakt bakom.

Till sist skickar Alexandra Larsson med några extra tips till blivande – och rutinerade – bilförare:

• Titta först, blinka sen och bromsa därefter inför att du ska svänga. I den ordningen.
• Träna på berättande körning vid övningskörning, alltså att eleven får säga hela tiden var den tittar och vad den uppmärksammar.
• Ligg inte kvar på kopplingen för länge. Den ska bara vara nedtryckt precis när du byter växel, krypkör eller stannar.
• Låt hjärnan vara på autopilot så sällan som möjligt, även på sträckor du är van vid att köra. Fortsätt att leta efter ekorrar och älgar vid sidan av vägen så att du håller dig alert.
• Titta inte bara långt framåt, titta också brett! Det är där du ser hunden, barnet eller cykeln som är på väg mot körbanan.
• Anpassa hastigheten efter väglaget – en klassiker som tål att upprepas.
• Ibland måste man upp i tempo också, där det passar att hålla angiven hastighet.