Torbjörns stentuffa hantverk – ska återskapa Rosendalsvasen

Den 25 november ska den monumentala Rosendalsvasen vid Rosendals slott i Stockholm återinvigas, 200 år efter det att Älvdalens porfyrverk levererade den. Då ska det första av 156 nytillverkade porfyrklot återplaceras i den enorma porfyrvasens bård.

Karl XIV Johan tog 1818 över Älvdalens porfyrverk, som funnits i byn Näset i Älvdalen sedan 1785. År 1823 beställde kungen en jättelik vas från ”sitt” porfyrverk i Älvdalen. Två år senare levererades den stora Rosendalsvasen till parken vid Rosendals slott på södra Djurgården i Stockholm.

Den färdiga vasen vägde över nio ton, uthuggen ur ett 100 ton tungt porfyrblock från Garberg. Under två år arbetade mellan 30 och 40 personer heltid med att tillverka den stora vasen och de 156 kloten.

– De 3 500 dagsverken som redovisades var egentligen betydligt fler, då det handlade om upp till 15 timmars arbetsdagar, berättar Torbjörn.

Arbetarna i porfyrverket var också jordbrukare och hade en utmaning i att kombinera jobbet på porfyrverket med jordbruksarbete. När det var gott om det vatten som krävdes för den vattenkraft som drev maskinerna, fanns det också arbete på jordbruket. När vintern kom fanns varken rinnande vatten eller det ljus som behövdes.

– Räknar man om värdet av att skapa vasen till dagens penningvärde hade det handlat om 120 miljoner kronor, säger Torbjörn.

Den färdiga vasen transporterades till Stockholm, dragen av 200 man. Transporten tog fem veckor, och den 24 november kom vasen på plats vid Rosendals slott.

Längs kanten på den stora vasen fanns 156 porfyrklot placerade som dekoration.

– Redan den första vintern stals så gott som alla klot. Kvar är bara elva av dem, säger Torbjörn Zakrisson och visar upp ett av de elva som fanns kvar.

De ersattes sedan med klot av gips, men 1967 togs de bort.

Torbjörn har nu fått uppdraget att tillverka 156 nya porfyrklot till vasens återinvigning, i samband med att det är 200 år sedan Rosendalsvasen kom på plats i slottsträdgården. Rosendals slott uppfördes som ett lustslott åt kung Karl XIV Johan på 1820-talet.

Den stora Rosendalsvasen har dock inte varit komplett sedan de flesta av kloten stulits, men nu ska de återskapas med genuint hantverk.

– Jag har undrat en del över hur det kom sig att jag fick frågan, säger Torbjörn, men tror sig ha svaret.

– Caroline Särnqvist, som är byggnadsantikvarie på Djurgårdsförvaltningen, var på privat besök på Porfyr- och Hagströmsmuseet för några år sedan. Då visade jag henne vasen som vi har på museet, som är en förlaga till Rosendalsvasen. Sedan gick det några år och så hörde de av sig och frågade om jag kunde tillverka de klot som saknas.

De ursprungliga kloten höggs för hand med hjälp av en trämall för att komma så nära den bestämda formen som möjligt. Sedan handlade det om slipning av varje klot.

– Det tog nog längre tid att tillverka kloten än själva vasen.

Nu använder Torbjörn inte vattenkraft, utan borrar ur kärnorna, sågar till dem och formar dem med hjälp av maskiner. Sedan återstår slipning i tolv olika moment.

– Det innebär att även nu blir varje klot unikt, precis som tidigare.

En skillnad mot de tidigare kloten är att de nya tillverkas från ett stort porfyrblock som kommer från samma område som originalblocket.

– De klot som från början satt på vasen var lite ljusare, då de kom från ett block som inte kom från Garberg. Det blocket sprack sedan, och ur det använde man bland annat delar till kloten liksom till den gamla bron vid Rotälven.

Nu arbetar Torbjörn med ett block från Garberg som han köpt och redan perforerat med massor av hål där han borrat ur kärnorna. Ett arbete som med elektrisk hjälp går ganska snabbt, liksom att såga till kärnorna till de bitar som ska slipas till klot.

– Ursprungligen borrades bara några millimeter per dag när det enbart var vattenkraft som användes.

I det stora blocket sitter fortfarande ett antal kärnor kvar.

– Jag ska få hjälp att tippa över blocket så kärnorna lossnar, sedan ska jag hitta på något roligt med blocket som blir kvar, ler Torbjörn.

– I dag krävs det åtta timmar per klot, men det går inte att arbeta åtta timmar i sträck. Vibrationerna gör att det bara går att jobba några timmar i taget.

I nuläget är 100 av de 160 kloten klara.

– Egentligen ska jag bara leverera 156 klot, men de får fyra extra om något skulle hända. Sten är ju ett levande material, så ”stendöd” som begrepp stämmer inte.

För ett stenblock kan spricka, och prickarna i porfyrblocket ställer också till det.

– Det är alltid sprickorna och prickarna som bestämmer.

Den 24 november ska Rosendalsvasen vid Rosendals slott återinvigas och uppmärksamma att det är 200 år sedan den levererades till slottsparken.

– Jag monterar då dit ett symboliskt klot, men sedan kommer vasen att täckas för vintern och till sommaren monteras kloten på plats. Det för att vinterns fukt måste torka ut så att limmet fäster.

– Sedan vore det ju trevligt om det kunde vara prinsessan Sofia som får återinviga vasen. Hon har ju sina rötter här i Älvdalen, precis som vasen och nu även de nya kloten till den, säger Torbjörn Zakrisson.

Rosendalsvasen

Ritades av Fredric Westin

Gjordes av Älvdalens porfyrverk, 3500 dagsverk.

Höjd: 2,67 meter hög.

Diameter: 3,59 meter.

Volym: 3000 liter.

Vikt: 9,3 ton.