
”Tanken är att vi ska kunna parkera på fjället så att vi kan fånga skaren på morgonen”
Vi känner Malungsprofilen Stina Nilsson som skidstjärnan med de många framgångarna och det oväntade karriärsbytet. Tillsammans med partnern och skidskyttekollegan Emil Nykvist etablerar hon dock nu sin plats i byggbranschen, närmare bestämt i van-byggarbranschen!
Trenden att bygga om en minibuss till bostad har blivit allt mer populär och gott om inspiration finns att hämta på sociala medier. Det var också där, genom en YouTubekanal, som idén föddes hos Stina och Emil. Även deras egen byggresa går att följa via parets instagramkonton.
— Vi har varit sugna hela våren och så hittade vi den här pärlan efter ett landslagsläger i Frankrike, berättar Stina och Emil och syftar på den bil, tidigare använd som sjuktransport, som de till slut köpte i Östersund.
Vägen dit var inte lätt.
— Det är en hel djungel hur man ska göra. Det är inte bara att ta första bästa och man går på några nitar, säger Stina.
Förhoppningen är att parets van ska stå redo till våren. Under vintern blir det ett naturligt byggstopp då tävlingssäsongen drar igång.
— I första hand är vi elitidrottare men jag ser det bara som positivt att kunna bryta av med att göra något annat och samla energi, säger Stina.

Bygger gör paret under vilodagar och de minisemestrar som varje månad som skidskytt innehåller.
— Det blir en gemensam hobby. Vi tränar mycket tillsammans annars också och nu blir det en del planering under långpassen, skrattar paret.
Tanken är att parets nybyggda van ska kunna ta dem ut på kortare träningsutflykter och till fjällen. I nuläget pendlar de mellan Stinas hus i Malung och en lägenhet i Östersund.
— Tanken är att vi ska kunna parkera på fjället så att vi kan fånga skaren på morgonen, berättar Stina.
Både Emil och Stina har tidigare byggt hus och Emil har dessutom tidigare erfarenheter från att meka med EPA-traktorer. Det är dock en hel del att göra och mycket nytt att lära när det kommer till vanbygget. Trots detta har de redan kommit långt. Elsystemet är så gott som klart och det finns garderober ovanför sängen. Planritningen för vart säng och badrum ska byggas är färdig. Att optimera de cirka 8-9 kvadratmeter som boendeytan bjuder blir viktigt.
I framtiden ska solceller användas och ström ska kunna laddas från bilens motor. Just tillgången till el är prioriterad eftersom paret måste kunna både valla och laga mat utan att elen tar slut. Stor del av användningen kommer dessutom att ske vintertid och värmen, som ska vara både vatten och luftburen, behövs.
— Allt det här är nytt för mig. Emil har ju liksom byggt 70 EPA-traktorer och ett hus så han får göra mycket och sedan ge väldigt tydliga instruktioner om små enkla detaljer som jag kan göra. Jag blir förvånad över hur duktig han är. Det är jätteroligt att få vara med och se. Många frågar om han är ingenjör för att han kan så mycket, berömmer Stina.

Själva inredningen är dock kvar. Allt byggs med lösvirke för att kunna passas in på det mest optimala sättet på den begränsade yta som en van erbjuder. Här är Stina mer involverad och paret behöver kompromissa en del med sina olika prioriteringar.
— Emil tänker praktiskt och vill till exempel maximera garaget medan jag vill ha en större säng. Det var viktigt för mig att det blir en panoramavy ut vilket det blir i vår van som har stora fönster, berättar Stina.
Garaget ja. Det blir placerat under sängen och kommer att rymma både cyklar, skidor och stavar. Målet är att deras rullande hem ska bli både praktiskt, varmt och gulligt.
— Jag vill ha mycket kuddar och jag vill virka mormorsrutor på kuddar och grytlappar, säger Stina.
Bland de skidåkande kollegorna har nyfikenheten varit stort och det finns redan exempel på andra elitåkare som börjat på egna byggen.
— Vi får väl se, kanske sätter vi en trend nu, skrattar Stina och Emil.
Tävlingssäsongen närmar sig dock med stormsteg och paret befinner sig nu i Idrefjäll på landslagsläger. Premiärhelgen blir den 11-12 november och sedan väntar uttagningar som visar om det blir tävlingar i Världscup och Europa eller om de blir kvar hemma i Sverige.
— Än så länge är det ovisst men det känns spännande att stå på snö igen, avslutar Stina.