Lilly, 12, tävlade med käpphästen på Sweden Horse Show

Käpphästhoppning är ingen barnlek längre – nu är det en etablerad träningsform för unga ridsportare som får plats i det finaste strålkastarljuset. 12-åriga Lilly Gundhe från Leksand tävlade nyligen framför den stora mässpubliken på Sweden International Horse Show.

— Det kändes nervöst och pirrigt, men det gick över sen när man körde, berättar Lilly i ridhuset hemma på Leksands Ridklubb.

Det växande intresset för käpphästridning märks även på andra ridklubbar i Dalarna.

— I stort sett alla ridklubbar har någon form av käpphästverksamhet nu, ser Louise Tysklind på Dalarnas Ridsportförbund.

Käpphästen som Lilly deltog i tävlingen med heter Tina, den är döpt och utformad efter en levande häst på träningsanläggningen i Styrsjöbo.

— Jag syr också käpphästar som jag har gett bort, säger Lilly som fortfarande har nio egna käpphästar kvar.

Till exempel har hon själv sytt tränset på käpphästen Tina så att det ska efterlikna den fullstora förlagan.

Utseendet är inte det viktigaste för Lilly, däremot berättar hon att det finns andra egenskaper som kännetecknar en bra käpphäst.

— Formen är lite viktig för man vill inte ha en häst där huvudet hänger ned, den ska vara stabil när man springer med den, säger Lilly och visar infästningen vid käppens slut.

Duon kvalade in till finalen i Stockholm genom att delta i en avgiftsfri uttagningstävling vid sommartravet i Rättvik.

— Det har varit ett enormt intresse, bekräftar projektledaren Erika Håkansson på Sweden International Horse Show.

— Det är första året som vi har gjort kvaltävlingarna tillsammans med travet och vi har haft 852 starter runtom i landet på olika travbanor. Käpphästarna har dragit mycket folk, många travföräldrar var nöjda som fick med sig hela familjen.

Sporten växer i hela länet

Att käpphästarna har blivit en självklar del av ridsporten märks när Siljan News ringer runt till olika föreningar i Dalarna. Insjöns Ridklubb har ordnat lånekäpphästar och fått bidrag för att köpa in en käpphästbana att tävla på med tvåbenta ekipage.

— Tanken är att tävlingarna ska vara så realistiska som möjligt, så att man får känna hur det är om man ska åka på tävling med en riktig häst sen. Både tjejer och killar är med, från tolvåringar ned till tvååringar, säger Julia Tuori, ordförande i Insjöns ungdomssektion.

I Orsa bjöd unga käpphästryttare på en dressyruppvisning under julshowen.

— De red en kadrilj, alltså en spegelritt där de red fyra och fyra, berättar Alva Rosell som ungdomssektionens ordförande i Orsa Ridklubb.

I Säter svarar ridklubben att det inte har varit några organiserade aktiviteter med käpphäst på länge, men grannkommunen Borlänge bjöd strax innan jul in till julklappskäpphästhoppning, där deltagarna utöver ridningen även fick byta slumpmässiga små presenter mellan varandra.

Ludvika Ridklubb hade en käpphästtävling som avslutning på höstlovsaktiviteterna och Malung-Sälens Ridklubb har bland annat haft käpphästläger som sträcker sig över en helg.

— Det har varit ungefär 15 ungdomar med. Ibland har vi varit i vår klubbstuga, på sommaren har vi också tältat, berättar Elma Päbel från ungdomssektionen i Malung-Sälen.

Även i Leksand anordnar ridklubbens ungdomssektion välbesökta käpphästläger med övernattningar.

— Det är kul att vara med vänner och så är det bra träning, säger Lilly lite andfått efter att ha sprungit några varv över hindren.

Lillys mamma Emma Gundhe håller med om att käpphästhoppning är en bra motionsform. Hon berättar att barnen är ute och springer med sina käpphästar mest hela sommaren – en bra form av vardagsmotion när det annars är lätt att barnen blir stillastittande.

— Det är kul att se att det är fler och fler som fortsätter upp i åldrarna, tycker Emma.

Lilly har haft käpphästar som intresse sen hon var fyra år, men det har inte alltid varit så lätt för henne att vara stolt över sin hobby.

— Det var värst för några år sen när jag tog med käpphästar till skolan, då var det vissa som kallade det för ett gosedjur på en pinne.

Vad gjorde du då?

— Jag sade till lärarna, och så fick de ta hand om det.

Vad skulle du vilja säga till de som inte förstår sig på intresset för käpphästridning?

— Om man gillar riktiga hästar så gillar man nog käpphästar också, säger Lilly som menar att det är en aktivitet som borde passa alla.

Det är inte bara tillsammans med en käpphäst som Lilly har spänst i benen, i vanligt höjdhopp klarar tolvåringen att hoppa när ribban ligger på 1,20. Därför är käpphästhinder på 50 eller 70 centimeter ingen större match för henne, det är i just de disciplinerna som Svenska Ridsportförbundet arrangerade sin riksfinal.

Så hur gick det då i finalen i Stockholm? Precis som i vanliga hopptävlingar red käpphästryttarna först en grundomgång inne i mässhallen. Den klarade Lilly Gundhe utan rivningar, och hon gick därför vidare till en omhoppning på tid.

— Där var det andra som genade rakt mellan hindren, jag sprang lite rundare som man brukar göra med riktiga hästar, berättar Lilly. Hon fick därför inte med sig någon pallplacering hem, men väl en fin rosett som ett minne av finalplatsen.

För även om de inte bedömdes för sin stil så gillar Lilly ändå att rida snyggt på käpphästen, hon använder gärna de olika gångarter som finns för vanliga hästar.

— Så här ser skritt, trav och galopp ut, visar hon och sätter fart med höga knälyft mot nästa hinder.

— Fast på tävling springer man bara så fort man kan!