Från MS-diagnos till maratonlöpning på elitnivå – Sofias väg tillbaka

När Sofia Norgren var 32 år, nybliven trebarnsmamma och arbetade som lärare, förändrades livet drastiskt.

Efter diffusa symtom som domningar i kroppen och senare synbortfall fick hon sommaren 2014 diagnosen MS – multipel skleros.

— Jag tänkte att livet var förstört. Min bild av MS var rullstol och personlig assistans, säger hon.

Sjukdomen kom i en period då livet redan var pressat. Tre små barn, ett krävande arbete och lite återhämtning gjorde situationen tung. När beskedet kom beskriver Sofia en djup sorg och känslan av att ha förlorat kontrollen över framtiden.

— Det kändes som att jag fick ett ton i ryggsäcken som jag skulle bära resten av livet.

Efter månader av oro och ångest kom en avgörande vändpunkt när Sofia deltog i en så kallad MS-skola i Falun. Där mötte hon andra nydiagnostiserade patienter och olika professioner inom vården.

— Det var där jag förstod att jag inte kunde förändra att jag blivit sjuk, men jag kunde påverka hur jag lever mitt liv.

Fokus lades på tre delar: medicinering, fysisk aktivitet och mental strategi. Sofia valde att lägga sin energi på det hon själv kunde styra.

— Jag behövde inte bli expert på MS. Jag behövde bli expert på mig själv.

Löpningen blev vägen framåt. Som tidigare längdskidåkare hade Sofia alltid haft idrotten nära. Efter diagnosen tog hon försiktigt upp löpningen – först i liten skala.

— Jag joggade och gick om vartannat runt kvarteret hemma i Ludvika. Jag märkte snabbt att jag sov bättre och mådde bättre.

Med tiden blev löpningen både ett fysiskt och mentalt verktyg. När hon började springa tillsammans med andra i Ludvika fick träningen också en social dimension.

— Jag blev inte ”hon med MS”. Jag blev hon som springer.

Resultaten kom gradvis och när Sofia började springa till maraton placerade hon sig högt i nationella lopp. Hon blev uppmärksammad i löpartidningar och deltog i stora tävlingar, bland annat Stockholm Marathon.

— Jag sprang inte för att bli elit. Jag sprang för att må bra.

Men när kroppen svarade kom resultaten. Numera kombinerar Sofia löpningen med föreläsningar där hon berättar om sin resa. Hon möter både personer med MS och människor utan diagnos.

— Många tror att en kronisk sjukdom är slutet. Jag vill visa att det inte behöver vara så.

Hon betonar samtidigt att MS drabbar olika och att alla inte får samma förutsättningar.

— Det är viktigt att inte förringa sjukdomen. Vissa blir väldigt sjuka. Men för mig, med rätt medicin och strategier, har det gått att leva ett aktivt liv.

I dag handlar Sofias fokus om helhet: sömn, relationer, träning och mental återhämtning.

— Det är inte ett enskilt träningspass som gör skillnaden. Det är de små valen man gör varje dag.

Hon beskriver hur hon lärt sig att fördela sin energi, välja bort sådant hon inte kan påverka och leda sig själv genom tydliga värderingar.

— Alla människor möter kriser. Frågan är hur man bygger motståndskraft.

För Sofia blev MS inte slutet – utan början på något nytt.

— Jag fick inte det liv jag planerat. Men jag fick ett liv som fungerar. Och det är jag tacksam för.