”Sorgligt att tittare tror det är en pina från början till slut”

Solen strålar in genom köksfönstret i villan hos Inka Gurung i Dala-Floda. Vid infarten till trädgården vittnar en stor banderoll om äventyrslustan som finns i familjen. De gula bokstäverna ,”Far Away Adventures”, lyser i solen.

Att säga att stockholmsfödda Inka älskar Nepal vore en underdrift. Sen 20 år tillbaka har hon bott i där stora delar av året. Där har hon blivit professionell forspaddlare, startat ett eget reseföretag, drivit ett unikt kvinnoprojekt och guidat många vandringar bland annat till Mount Everest. 2010 flyttade hon och hennes man Amrit från Nepal till Dala-Floda, de skulle få sitt första barn och valde Sverige för att det är tryggare plats att växa upp på.

Nu är det nedslagna, ledsna och sjuka vandringsdeltagare som upprör henne. Hon sitter vid datorn och bloggar om hur bedrövligt teveprogrammet Expeditionen i TV4 framställde vandringsresor till Nepal. I höstas följde hon med sorg i hjärtat de sex kända svenska profilernas resa till Himalaya med ett mål, att nå Lobuche Peak, 6 119 meter över havet. Expeditionen var ledd av äventyraren Johan Ernst Nilsson. 

Varför är du upprörd över Expeditionen?

– Jag tycker att det är så himla sorgligt att se och att alla tittare tror att det är så det är, en plåga från början till slut! 

– De hade inte planerat en bra expedition, helt enkelt. Det ska vara en njutbar resa inte en pina. Som researrangör vet jag att man alltid måste lägga in extra dagar för att acklimatisera sig och för oförutsedda händelser. I Nepal blir flygen upp till bergen ofta inställda, men det ska aldrig drabba resenärernas vandring. 

– Jag anser att de flesta människor är bra lämpade för vandringar, men tv-teamet hade alldeles för bråttom upp på hög höjd och tog onödigt svåra passager. En annan viktig sak jag lärt mig är att som guide måste man alltid svara på frågor, vilket guiden i programmet inte gjorde. 

Inka beskriver att göra en sån här vandring inte är en dans på rosor, men hon har guidat många grupper även svenska pensionärer i Everestområdet och har man bara god kondition så klarar man det. 

Är det bra teve?

– Nej, att göra en teveproduktion där deltagarna tycker att det är överjävligt och dessutom på bekostnad av Nepals invånare ställer jag mig sig starkt kritisk till.

När Inka pratar om Nepal gör hon det med värme och alla hennes projekt är noga planerade, det handlar aldrig bara om att upptäcka nya områden utan om att bidra med något på plats. Hon hoppas ändå att det finns tittare som såg de vackra vyerna i programmet och faktiskt lockas att resa dit. Hon startade företaget Far Away Adventures och lärde nepalesiska kvinnor att paddla i Nepals forsar. Kvinnorna har efter det tagit sig ur fattigdom blivit självständiga och kan försörja sig på forskajakguidning. Inka berättar om hur viktig turismen är för Nepal, hur den fiskar upp familjer ur fattigdom och ger kvinnor och lågkastiga möjligheter de annars inte kunnat få. 

Flera av Inkas tidigare resenärer som kontaktat henne efter tevesändningen och undrat ”har du sett de där kändisarna som bestiger berg?” Resenärerna menar att det var tur att de inte sett programmet innan för då hade de ställt in vandringsresan.

Inka liksom deltagaren Mikael Persbrandt ställde frågan om varför deltagarna skulle sova i tält varje natt, när det uppenbarligen finns enkla pensionat med bekväma sängar precis intill. 

– Man sover sämre i tält och när man vistas på den höjden blir man kissnödig oftare, vilket är så kul mitt i natten, konstaterar Inka och fortsätter

– Jag fattar att Persbrandt ville sova i en säng och blev upprörd när han inte fick det. När ledarna i sändningen dessutom talade till deltagarna som om de var små barn kändes hela grejen pinsam, säger hon. 

Inka resonerar att det är tur att Sverige är ett litet land. För den här teveprogrammet skulle kunna drabba hela turismen i Nepal och på så vis alla nepaleser som har guidning som sitt enda levebröd.

Har du klimatångest för alla flygresor?

– Ja, men den har blivit lite lättare. För ett par år sedan hade jag grym klimatångest, men jag har kommit fram till att det är bättre om vi fortsätter resa till Nepal och på så sätt bidra till ett bättre liv för många. Vi klimatkompenserar alltid för våra flygresor och rekommenderar alla våra resenärer att göra likadant.

Likhet mellan Dala-Floda och Nepal?

– Lite lustigt för min mans by heter Fishling och är ett litet samhälle vid flod och forsar precis som Floda. Likheterna är härlig natur, lugn och ro, glada människor och forspaddlingen förstås!  Skillnaderna däremot är enorma, här i Floda lever vi i lyx med en otrolig levnadsstandard. Därför känner jag att det är viktigt att varje resa ska göra skillnad för människorna som bor på resmålet.