Problem med skolskjutsar upprör elever och föräldrar

Återkommande brister och incidenter för skolskjutsarna i Gagnefs kommun skapar oro för elever och föräldrar. Nu vill föräldern Jacqueline Håsteen ha svar på några frågor som hon ställer till kommunalrådet Fredrik Jarl. I brevet efterfrågar hon svar på vilka rutiner som finns för kommunikation vid störningar, incidenter eller riskhändelser kopplade till skolskjuts samt hur dessa säkerställs i praktiken. Samt hur kommunen följer upp rapporterade avvikelser och klagomål samt vilka krav som ställs på utförande trafikbolag.

— Vi ser allvarligt på problematiken och vi vill alla ha en trygg och välfungerande skolskjutsverksamhet. Ytterst är det Dalatrafik som ansvarar för att det ska fungera, men vi som kommun ställer krav på det. Därför är det viktigt att man inte bara rapporterar till Dalatrafik, utan även till oss så att vi har underlag, får en samlad bild och kan följa upp det. Nu har vi fått det på vårt bord och kommer att jobba med det tillsammans med Dalatrafik och ytterst de bussbolag som kör för dem. För oss som kommun så är det viktigt att vi får en välfungerande verksamhet med skolskjutsar, så att vi får det vi faktiskt har rätt till, säger Fredrik Jarl (C) kommunstyrelsens ordförande i Gagnef.

Bakgrunden till det hela är att föräldern Jacqueline Håsteen beskriver en frustrerad kamp för att hitta en lösning när kommunen och skolan skyller på varandra.

Från skolans håll säger man enligt henne att det är kommunens ansvar och skolskjutshandläggaren i kommunen hänvisar till att det är förälderns ansvar att barnen kommer till skolan. Och man har hittills inte kunnat redovisa efterfrågade rutiner, uppföljningsformer eller kravställning gentemot Dalatrafik.

— Jag förväntar mig nu att kommunen tar ansvar för situationen och säkerställer att vi som vårdnadshavare får tydliga, skriftliga och
konkreta svar. Att hänvisa mellan olika funktioner utan faktisk återkoppling är inte acceptabelt när det gäller barns säkerhet och skolgång, säger Jacqueline.

Men regelverket är lite snårigt och inte alltid så tydligt. Det som gäller är att vårdnadshavare har ansvaret för eleven på vägen mellan hemmet och skolan eller skolskjutsen, liksom på skolskjutshållplatsen. Under transporten är det entreprenören och föraren som ansvarar för att gällande trafikbestämmelser och ordningsregler följs. Sedan är det skolenhetens personal som ansvarar för mottagande och avlämning vid buss i den grad det krävs utifrån elevernas ålder och mognad. Om väntetid vid skolan förekommer har skolan och kommunen ansvar för eleven under den tiden.

— Det har varit ett problem sen vi flyttade till Gagnef 2021. Vår son har fått vara hemma i några dagar nu på grund av att vi som vårdnadshavare inte har fått svar på ens de mest grundläggande frågor kring säkerhet, rutiner och ansvar, trots upprepade kontakter med rektor och skolskjutshandläggare, säger Jacqueline Håsteen och fortsätter med några exempel från januari månad.

— Ingen och ibland kraftigt försenad skolbuss från Hagen. Vi får köra barn till Björboskolan och Mockfjärdsskolan. Dotterns buss från Hagen är sen, nästa buss hon ska byta till väntar inte in, vilket leder till att hon missar skolbussen till Mockfjärd. Ytterligare en gång en buss som då är över 30 minuter sen, vilket gör att dottern återigen missar sitt byte till Mockfjärd.

En annan förälder som är bekymrad berättar om problem.

— Det är chaufförer som inte hittade rätt eller som inte släppte av barn eller som skrek och svor åt barnen. En gång hotade en chaufför att slänga av barnen för att en 6-åring var för högljudd, till sist blev en vuxen med på bussen. Ibland en förälder, men oftast personal från skolan. Då blev det bättre. Men strax innan jul ändrades det igen. Nu är det ingen vuxen som är med på bussen. Samtidigt är bussen oftast försenad, en gång fick många barn stå ute en timme och vänta när det var -12 grader, säger föräldern som vill vara anonym.

Erland Grundberg, som är ansvarig presskontakt och har hand om allmänna och övergripande frågor på Region Dalarna, som är huvudman för Dalatrafik, svarar på kritiken.

— Generellt pågår sedan 1,5 år tillbaka ett förbättringsarbete med Sambus som är det bolag som kör för Dalatrafik. Handlingsplanen är framtagen utifrån den kvalitetsutvärdering som låg till grund för avtalsförlängningen med dem och följs på gemensamma avtalsmöten. Specifika avvikelser i skoltrafiken följs även upp som enskilda punkter i kollektivtrafiknämnden. Dialog med kommunerna sker löpande i olika sammanhang, dels finns gemensamma forum för planering av skoltrafik, men även olika andra forum för kommunsamverkan i vårt uppdrag.

Hos skolledningen är man väl medveten om problemen och jobbar för att få till en förbättring.

— Kommunen kartlägger behovet och lämnar underlag, varefter Dalatrafik planerar trafiken utifrån detta. För att kunna följa upp kvalitet och återkommande brister är det viktigt att synpunkter och avvikelser rapporteras på ett sätt som ger kommunen en samlad bild, säger Annika Bergman, skolchef, Barn- och utbildningsförvaltningen i Gagnefs kommun och fortsätter.

— I samband med den senaste tidens diskussioner om skolskjuts har kommunen via systemet Vklass informerat samtliga vårdnadshavare om hur synpunkter och avvikelser ska rapporteras, så att även kommunen får kännedom om de klagomål och synpunkter som också lämnas till Dalatrafik. Mot bakgrund av rapporterade brister har kommunen begärt ett särskilt möte på ledningsnivå med kollektivtrafikförvaltningen och Dalatrafik för att följa upp ansvarsfördelning, kommunikation och behov av förbättringar. Kommunen kommer även fortsättningsvis att följa skolskjutsfrågan regelbundet tillsammans med Region Dalarna.

En annan händelse som väckte stor oro hos föräldrar var skolbussen som körde fast vid en viadukt och började brinna.

— När skolbussen började brinna i Björbo kom det ingen information från skolan. Föräldrar försökte nå skolan utan att få svar. Informationen spreds istället via rykten mellan föräldrar på Messenger, säger Jacqueline Håsteen.

På Dalatrafik är man medveten om bristerna.

— Vi har tagit till oss kritiken kring vår kommunikation, till exempel vid inställda linjer med kort varsel och andra incidenter. Våra resenärer ska känna trygghet och förtroende för oss, och där har vi inte fullt ut levt upp till förväntningarna. Just nu ser vi över våra rutiner för kommunikation vid kriser och andra särskilda händelser. Målet är att nästa gång kunna agera snabbare, tydligare och mer förutsägbart, har Fuat Cicen, driftchef på Dalatrafik, sagt i ett tidigare pressmeddelande.