När lupinerna redan satt frö – då rensas diket: ”Det här är vår Amazonas”

Johan Hedberg från Naturskyddsföreningen är skeptisk mot slåttern av diket längs E16 mellan Djurås och Björbo. Förra året rensades diket den 10 juli, vilket var alldeles för tidigt för att ängsväxterna skulle hinna sätta frö. Detta ledde Johan till att kontakta Trafikverket med frågan: kan de vänta med slåttern?

— Nu blommar vägkanterna. Där finns flera rödlistade arter och andra arter som är viktiga för mångfalden; nattviol, orkidéer och bastardsvärmare. Det här är vår Amazonas, säger Johan om Sveriges ängsmark.

Till en början verkade Trafikverket positivt inställda till Johans engagemang för den biologiska mångfalden, men trots enträgen kontakt under försommaren har Trafikverket ändå beslutat att gå vidare med slåttern som planerat i avtal med entreprenören. Redan i veckan ska slåttern av väggrenen genomföras, vilket alltså är ännu tidigare än förra året.

— Nu ska allting vara snyggt och snaggat – det är det stora problemet. Lupiner kräver särskild skötsel – de måste samlas upp. Och mellan Djurås och Rista finns inte en enda lupin i princip, så det är så onödigt. Det är synd att slå all annan blomster, säger Johan.

Att bibehålla den biologiska mångfalden genom att låta ängsväxter växa i diket är ett sätt att främja ekosystemets hälsa och stabilitet, stödja pollinerande insekter och bevara viktiga livsmiljöer för många arter – däribland fjärilar, baggar och vildbin.

— Nu har många bönder i kommunen tagit ner sina åkrar, ofta utan att lämna öar av gräs kvar till pollinatörer. Då är vägkanten ännu viktigare.

För att själv bidra med det han kan vill Johan skapa korridorer för insekterna att ta sig vidare från vägkanterna till andra livsmiljöer – till exempel in på hans egen gård. Där har han nämligen väckt en gammal slåtteräng till liv med fem års arbete. Där surrar bin och humlor och blomsterprakten lockar medier att skriva långa reportage om ett gammaldags sätt att bruka marken på – ett sätt som främjar biologisk mångfald. Men Trafikverket har anledning att hålla dikena kortvuxna, och en av anledningarna är att hålla god sikt för trafikanter.

— Jag tror inte att två veckors senare slåtter skulle påverka sikten. Djur kan ju dyka upp var och när som helst – man får väl köra enligt hastighetsbegränsningen, menar Johan.

Att ta bort lupiner, som är en invasiv växt som riskerar att ta över den inhemska faunan, är en annan anledning till varför diket kan behöva trimmas. Men i och med att de redan satt sina frön vid det här laget skulle slåtter snarare få motsatt effekt – det skulle istället riskera att sprida frökapslarna och mylla ner dem i jorden, vilket skulle förvärra problemet med den invasiva växten till nästa år.

— Jag tror att alla egentligen vill samma sak. Men avtalet mellan Trafikverket och entreprenören måste förändras.

Nu hoppas Johan att Trafikverket ska tänka om och hantera diket annorlunda till nästa år, med en separat plan för hanteringen av den invasiva växten, liksom en senarelagd slåtter av vägkanterna.

På Trafikverket ser det dock inte ut att bli någon förändring den närmaste tiden. Ove Eriksson, miljöspecialist, menar att slåttern måste ske nu om den ska hinna slutföras innan hösten.

— Trafikverket har ju många mil väg som ska slåttras och på vissa ställen är det tio meter brett. Det blir många drag med slåtteraggregatet. Det är en areal lika stor som Ölands yta som ska slåttras.

Är det ändå inte möjligt att vänta ett par veckor och låta alla blommor sätta frö?

— Det finns ju någonting som kallas artrika vägkanter och de har alltid senare slåtter. Men det går inte att skjuta på allting. Jag vet att det finns många som vill att vi ska vänta med slåtter till augusti eller september, men det blir svårt när man har så många mil väg som man behöver slåttra, avslutar Eriksson.