Rapport visar: Här är den verkliga effekten av Leksands IF

En ny rapport framtagen av SHL och Grant Thornton visar att Leksands IF:s totala samhällseffekt under säsongen 2024/25 uppgår till 297 miljoner kronor. Summan är ett nettovärde, där både positiva och negativa effekter har räknats samman.

Rapporten är en del av satsningen Impact by SHL, där alla 14 klubbar i ligan analyseras. Syftet är att synliggöra ishockeyns påverkan på människor, samhälle och miljö – både positivt och negativt – samt att ge klubbarna ett faktaunderlag för framtida beslut och dialog med partners.

– Denna rapport ger oss ett värdefullt underlag och resultatet är glädjande, men vi är samtidigt medvetna om att det finns områden att utveckla vidare. Vi ser detta som ett viktigt steg i rätt riktning, och Impact by SHL är en betydelsefull plattform för att fortsätta det arbetet, säger Peter Wiklund, klubbdirektör för Leksands IF.

Ett brett samhällsavtryck

För Leksands IF visar rapporten på omfattande effekter inom folkhälsa, social gemenskap och lokal ekonomi. Samtidigt beskrivs utmaningar kopplade till ishockeyns prestationskultur, spelberoende och klimatpåverkan.

När alla beräkningar vägs samman blir slutsumman 297 miljoner kronor i positiv samhällseffekt för säsongen 2024/25.

Ekonomiska bidrag

Leksands IF:s påverkan på lokal och regional ekonomi är tydlig. Med ett publiksnitt på drygt 6 500 åskådare per match under säsongen 2024/25 genererar hemmamatcherna en turistekonomisk omsättning på 68 miljoner kronor.

Rapporten redovisar att den största delen av dessa pengar spenderas på restauranger och logi i Leksand och närliggande kommuner. Totalt går omkring 26 miljoner kronor till restaurangbesök, 18 miljoner kronor till hotell och övernattningar och resterande delar till bland annat transporter och shopping.

Beräkningarna bygger på publikundersökningar där tillresta supportrar uppgett sin konsumtion i samband med matchbesök. Utifrån genomsnittskostnader för olika utgiftsposter har totalsumman räknats fram.

Skatteinbetalningarna från verksamheten uppgår till 58 miljoner kronor. Till det kommer det ideella arbete som utförs av föreningens funktionärer och ledare, uppskattat till 11 miljoner kronor baserat på antal timmar och en schablonmässig timlön.

Hälsa och gemenskap

Den största delen av värdet kommer från hälsoeffekter. Regelbunden fysisk aktivitet genom klubbens verksamhet, ungdomslag, hockeygymnasium och satsningen Dalarna i rörelse beräknas ge ett värde på 125 miljoner kronor för fysisk hälsa och 49 miljoner kronor för psykisk hälsa.

Dalarna i rörelse är ett initiativ som drivs av Leksands IF tillsammans med partners, med syftet att inspirera fler barn och unga till ett aktivt liv. Projektet omfattar skolbesök, ledarutbildningar och aktiviteter som riktar sig till både flickor och pojkar i hela länet. Enligt rapporten når klubben årligen ut till över 6 000 ungdomar genom denna satsning.

Hälsoeffekterna beräknas utifrån forskning som visar hur fysisk aktivitet minskar risk för övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar samt depression. Dessa riskminskningar har översatts till kronor genom att väga in samhällskostnader för vård, sjukskrivningar och produktionsbortfall.

– Rapporten utgör ett centralt verktyg för att förstå och synliggöra det samlade värde som Leksands IF bidrar med, både inom idrotten och samhället i stort. Den kommer att fungera som en viktig grund för vårt framtida hållbarhetsarbete och hjälper oss att utveckla, stärka och förtydliga vår roll i samhället, säger Linn Flennersjö, t.f. ansvarig för Dalarna i rörelse, Leksands IF.

Även sociala effekter har vägts in. Den gemenskap som skapas bland supportrar, ideella funktionärer och publik värderas till drygt 11 miljoner kronor, och insatser för att inkludera barn och ungdomar i risk för utanförskap beräknas till 6 miljoner kronor. Totalt engagerar Leksands IF cirka 200 ideella ledare och funktionärer.

Prestationskultur och beroenden

Rapporten redovisar också negativa sociala effekter. Den starka prestationskultur som finns i ishockeyn kan innebära psykisk press, tystnadskultur och risk för missbruk.

Enligt Riksidrottsförbundets rapport Elitidrottares spelproblem (2023) har 30 procent av elitspelarna i herrhockeyns två högsta divisioner en riskkonsumtion av alkohol. Detta ingår i den beräkning som för Leksands IF motsvarar 16 miljoner kronor i negativ påverkan.

Även spelberoende är en faktor. Rapporten hänvisar till att 11 procent av elitspelarna i de två högsta herrligorna uppfyller kriterierna för problemspelande – tre till fyra gånger högre än bland unga män generellt. När motsvarande antaganden tillämpas på Leksands IF:s spelare och publik uppgår kostnaden till 11 miljoner kronor.

Beräkningarna görs genom att kombinera siffror för förekomst av spelproblem i elitidrott med publikdata. I publikberäkningen antas exempelvis 20 procent vara barn och 25 procent kvinnor, grupper med lägre risk. För återstående män används nationell statistik om problemspelande.

Miljö och klimat

Även miljöaspekterna har mätts. Leksands IF:s växthusgasutsläpp för säsongen 2024/25 motsvarar en samhällskostnad på 7 miljoner kronor, men tack vare användning av förnybar energi reduceras nettokostnaden till 3 miljoner kronor.

Beräkningarna har gjorts enligt GHG-protokollets riktlinjer och omfattar energiförbrukning i arena och kontor, transporter och avfall. För att omvandla utsläppen till kronor används schablonvärden för koldioxidens samhällskostnad.

Samlad slutsats

Rapporten visar att Leksands IF har både positiva och negativa samhällseffekter. Den största nyttan finns inom hälsa, gemenskap och ekonomi, medan de största kostnaderna är kopplade till prestationskultur, spelberoende och klimatpåverkan. När alla delar summeras blir nettot 297 miljoner kronor i positiv samhällseffekt för säsongen 2024/25.

Fakta: Leksands IF:s samhällseffekt 2024/25

• Totalt nettovärde: 297 mkr

• Fysisk hälsa: 125 mkr

• Psykisk hälsa: 49 mkr

• Gemenskap och inkludering: 17 mkr

• Turistekonomisk omsättning: 68 mkr
   – varav restauranger: 26 mkr
   – varav logi: 18 mkr
   – övrig konsumtion (handel, transport m.m.): resterande del

• Skatteinbetalningar: 58 mkr

• Ideellt arbete: 11 mkr

• Prestationskultur (negativ effekt): –16 mkr

• Spelberoende (negativ effekt): –11 mkr

• Koldioxidutsläpp (netto): –3 mkr

Fakta: Så gjordes beräkningarna

• Turism och publik: Publikundersökningar om konsumtion i samband med matcher. Uppgifterna om restaurang, logi och övrig handel multipliceras med antal åskådare (ca 6 500 per hemmamatch).

• Hälsoeffekter: Forskning om minskad risk för övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar samt depression kopplas till deltagande i idrott. Riskminskningarna har värderats i kronor utifrån samhällskostnader för vård, sjukskrivning och produktionsbortfall.

• Spel och alkohol: Nationell statistik från Riksidrottsförbundet om spelproblem och riskkonsumtion av alkohol hos elitidrottare har kombinerats med data om elitspelare och publikens sammansättning.

• Klimatpåverkan: Växthusgasutsläpp har beräknats enligt GHG-protokollet och värderats med schablon för koldioxidens samhällskostnad.

• Ideellt arbete: Antal timmar från funktionärer och ledare har omvandlats till kronor med hjälp av en schablonmässig timlön.

• Skatter: Klubbens egna uppgifter om löner och verksamhetens omsättning har legat till grund för beräkningen av skatteintäkter.