”Helhetsbilden av bygglovet uppe på Åsleden behöver nyanseras”

Detta är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för de åsikter som framförs och inte Siljan News. Vill du få en debattartikel eller insändare publicerad hos oss? Mejla till redaktionen@siljannews.se.

Under veckan som gått har det diskuterats flitigt på sociala medier med anledning av ett bygglov i Åsleden som har beslutats av samhällsbyggnadsutskottet den 2 juli 2020. I den här texten vill jag nyansera bilden och förklara en del saker som missuppfattats.

Förtydligande av fastighetsaffären

Det viktigaste och mest angelägna att klargöra är inte själva bygglovet utan fastighetsaffären mellan kommunen (säljare) och köparna (privatpersoner) som föregick bygglovsprocessen där både pris och metod har ifrågasatts. Enligt uppgifter från näringslivsavdelningen som ansvarat för försäljningen och diariet så har marken (2872 kvm) sålts till en köpeskilling av 64 000 kr vilket prissatts helt enligt de riktlinjer som samtliga partier representerade i kommunfullmäktige röstade igenom 2014-04-28.

Fastigheten, Ullvi 36:4, har heller inte sålts i smyg som vissa påstår. Försäljningen som har hanterats på tjänstemannanivå har marknadsförts på mässor där kommunen närvarat men framförallt har den varit ute till öppen försäljning på kommunens hemsida under flera år, vem som helst har således haft möjligheten att förvärva den under en lång tid.

Bygglovsprövningen och dess process

Vad gäller själva bygglovet så vet vi av erfarenhet att byggärenden generellt sett är något som berör många, vilket vi har stor respekt för och försöker ständigt uppmuntra till tidig dialog mellan de som söker bygglov och berörda grannar. I de fall det sker så brukar processen bli betydligt enklare och grannsämjan bättre. Det är också viktigt att slå fast att byggnation i Sverige är en väldigt reglerad och lagstyrd process där kommunerna är myndighetsutövare och våra uppgifter återfinns i PBL (plan- och bygglagen) som är den lagstiftning vi arbetar efter. I alla bygglovsärenden så är utskottets beslut alltid ett resultat av en sammanvägd bedömning där olika intressen ibland står mot varandra och målkonflikter kan uppstå. Den eller de intressenter som anser att vi brustit i vårt beslut har möjlighet att överklaga det till länsstyrelsen.

När det kommer till platsen för bygglovet i fråga så består området av mer än enskild fäbod, det är en relativt blandad bebyggelse trots byns ringa storlek. Däribland finns den tidigare nämnda fäboden, ett äldre funkishus men också annan bebyggelse vilket gör gestaltningen blandad både vad gäller färgsättning, utformning och materialval. Det är även blandat vad gäller permanentbostäder och fritidshus. Kort sammanfattat kan man säga att det saknas en enhetlig bebyggelse för området vilket är en viktig faktor i bedömningen av ärendet.

Kommunen, kulturmiljövärden och kunskapsunderlag

Efter att ha följt debatten på sociala medier är det min tolkning att den mestadels handlat om kulturmiljövärdet (utöver fastighetsaffären) i och med den fäbod som ligger i området. När vi gör våra bedömningar av kulturmiljövärdet har vi ett omfattande underlag av tidigare genomförda inventeringar och analyser till vår hjälp som rådgivande dokument, däribland den 340 sidor omfattande kulturhistoriska miljöanalysen ”Byar och fäbodar i Leksands kommun” framtagen av Dalarnas museum i vilken samtliga kommunens byar, fäbodar och andra bebyggelsemiljöer har dokumenterats, analyserats och värderats utifrån en professionell bedömning. Av förklarliga skäl väger denna skrift tungt i våra bedömningar av bygglov i våra byar och fäbodar då Leksand är en kommun med stora kulturmiljövärden som jag tror vi alla är måna om och anser är viktiga att bevara för framtiden.

Vad gäller specifikt för fäboden i Åsleden så finns den inte med i ovannämnda skrift eftersom den inte ansetts ha tillräckligt höga kulturmiljövärden när Dalarnas museum gjort värderingen. Det ska även tilläggas att den kulturmiljöanalys som jag hänvisar till är från 1983 men att en ny sådan håller på att arbetas fram tillsammans med Dalarnas museum. Den är dock inte klar ännu men inventeringarna har genomförts och inte heller där finns fäboden i Åsleden utpekad som ett kulturmiljövärde. Det är också värt att påminna om att området utgörs av en nedlagd skidbacke i vilken den aktuella tomten var en del av innan den så småningom lades ner och marken växte igen. Det vittnar ändå om områdets skiftande karaktär genom åren och att det ensidigt inte kan beskrivas som en fäbod utan bilden är bredare än så.

De rådgivande kunskapsunderlagen för kulturmiljö är en av många faktorer vi tar hänsyn till i bygglovsprövningen. Utöver ovanstående underlag kan det konstateras att det heller inte finns någon detaljplan, särskilda områdesbestämmelser, riksintresse eller andra höga natur- och kulturvärden på platsen. En konsekvens av det är att byggnader kan gestaltas friare än om det hade varit utpekat som ett kulturmiljöintresse eller haft andra begränsningar i t.ex. en detaljplan som är det juridiskt bindande dokumentet vid byggnation.

Bedömningen av byggnadens karaktär

I prövningen av själva byggnaden så kan man först konstatera att det är en stor byggnad, vilket också är något jag vet att man arbetat med, dels för att få ner den upplevda volymen men också för att anpassa huset mer till omgivningen. Ett direkt resultat av det är att byggnaden numera består av uppdelade volymer istället för en enskild sådan, huset kan därför betraktas som två mindre hus och ett garage som sitter sammankopplade med gemensam entré och en korridor, vilket framgår tydligt när man betraktar huset från ovan i situationsplanerna.

Vad gäller utformningen av byggnaden så följer det exteriöra i viktiga drag det som betecknas som traditionell bebyggelse, bland annat består fasadmaterialet av en träpanel som kommer färgsättas med järnvitriol och taket är ett 27-gradigt sadeltak, traditionellt är spannet mellan 26°-34°. Det som däremot inte stämmer överens med traditionell bebyggelse är framförallt storleken och fönstersättningen, vilket också var något som präglade diskussionerna i utskottet. Man ska dock komma ihåg att det här är en byggnad som kommer byggas under 2020-talet med allt vad det innebär både arkitektoniskt och byggnadstekniskt.

Varje bygglov är unikt och kräver en sin egen bedömning. Hade samma bygglov prövats i en miljö som bedömts som kulturhistoriskt värdefull med en enhetlig bebyggelse så hade utfallet högst troligt blivit ett helt annat eftersom förutsättningarna varit annorlunda och mer strikta.

Slutligen, jag tycker kommunens vision sammanfattar det relativt väl även om helheten är mer komplicerad än så: ”I Leksand finns levande traditioner som tål nytänkande. Det märks inte minst i våra aktiva och levande byar. Det märks också i mötet mellan den gamla kulturbebyggelsen och den moderna arkitekturen, vilket gör möjlighet till ett attraktivt boende oavsett hur du vill att det ska se ut.”

Text: Sebastian Larsson, ordförande i utskottet för samhällsbyggnad.