”Finns mycket miljöeffektivare alternativ till betydligt lägre kostnad”
Detta är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för de åsikter som framförs och inte Siljan News. Vill du få en debattartikel eller insändare publicerad hos oss? Mejla till redaktionen@siljannews.se.
Svenska kommuner gör sitt yttersta för att tvångsansluta fastigheter främst på landsbygden till sina vatten och avloppsnät till kostnader på flera hundra tusen per fastighet för att i all framtid och i flera generationer kunna ta ut avgifter med i genomsnitt 10% ökning om året. Detta gör att många inte kan betala dessa avgifter utan tvingas att sälja till mer pengastarka medborgare. Och man stöder sig på miljöbalken och LAV. lagen om allmänna vattentjänster §6 som säger att bland annat att “kommunen har skyldighet att tillhandahålla vattentjänster”.
Om vi nu tittar på fakta så står det också i §6 “om det behövs och inte kan ordnas på annat sätt”. Och om vi tittar på tillsynsanvisningarna för denna lag så kan man läsa i 3.5. “Behovet av att lösa vattenförsörjning och avlopp i ett större sammanhang uppstår när det finns risk för människors hälsa och miljön till följd av dåligt fungerande avlopp som förorenar dricksvatten badvatten eller vattendrag” Man kan läsa vidare att ”för att kunna tillämpa §6 bör det finnas en konstaterad och påvisbar risk för olägenhet. Det måste även finnas underlag som visar att så är fallet”.
Det är alltså en gedigen undersökning som ska göras av kommunen för att konstatera eventuella olägenheter som är så allvarliga att dessa äventyrar hälsa och miljön och för att kunna tillämpa §6. Dessa undersökningar görs inte, utan man skapar miljöproblemen på skrivbordet som inte finns i verkligheten och dessa påhittade miljöproblem måste sedan åtgärdas med kommunala anläggningar. Med detta i beaktande så skulle man kunna säga att, kommuner har ingen skyldighet att tillhandahålla vattentjänster om det uppenbarligen och akut inte behövs utan ansvaret läggs på fastighetsägarna att ha en fungerande avloppsanläggning så som lagen säger. Och miljöenheten på kommunen har tillsynsansvaret, och hur fungerar tillsynen? Och länsstyrelsen ska ha tillsyn över kommunen.
Av någon anledning så fungerar inte tillsynen vilket medför att enskilda avlopp blir äldre och omoderna och uppfyller inte lagens krav på standarden. Vilket medför att nu har kommunen en “anledning” att tvångsansluta fastigheterna till kommunalt va. Med förevändningen att “det finns så många icke godkända enskilda avlopp” vilket kommunen själva orsakat genom bristande tillsyn.
Om nu dessa olägenheter konstateras så ska det utredas om det går att lösa på annat sätt än med kommunalt VA, och kostnaderna för kommunalt VA ska vägas mot miljönyttan med åtgärderna. Allt enligt miljöbalken och lagen om allmänna vattentjänster. I dag så finns det mycket bra alternativ för enskilda avlopp tex effektiva trekammarbrunnar och minireningsverk för 1- 500 hushåll som är mycket effektiva och överlägsna kommunala reningsverk. Det finns även minireningsverk som sänks ner och passar i befintliga brunnar utan att det behöver grävas.
Vatten är ett livsmedel med hög kvalité som ofta hämtas från grundvattnet. Till största delen används detta vatten till att transportera bort våra föroreningar och avföring med i långa ledningar och genom pumpar för att sedan hamna i kommunens reningsverk. Vid kraftiga regn och vid driftstörningar så släpps orenat avloppsvatten i stora mängder ut i vattendragen. Tex. Dala vatten AB släppte ut 29412 m3 orenat avloppsvatten i älven enbart i Leksand enligt deras egen miljörapport. Och då kallas det en naturlig del av driften utan miljöpåverkan. Vattnet släpps sedan ut delvis renat i älvar och sjöar och som till sist hamnar i Östersjön. Med kommunala anläggningar blir det alltså inget kretslopp, utan leder till lågt grundvatten och vattenbrist och stora berg av rötslam som man inte vet var man ska göra av. Med enskilda avlopp och minireningsverk är detta omöjligt.
Med enskilda avlopp så hämtas också vattnet från grundvattnet, men renas i samma område som det hämtats och släpps sedan ut renat i marken i stenkista eller infiltrationsbädd och sipprar sakta ner till grundvattnet igen.
Jag undrar på allvar hur länge får vi och kan vi behandla vattnet på detta omoderna sätt med kommunala anläggningar. Inom en snar framtid finns risken att detta sätt att behandla vattnet på inte tillåts av miljöskäl, och då har vi byggt fast oss i stora anläggningar. Det finns mycket miljöeffektivare alternativ till en betydligt lägre kostnad. Jag menar att kommunala vattentjänster ytterst sällan behövs på landsbygden utan det går oftast att det går att “ordna på annat sätt” enligt §6.
Ny lag “vägar till hållbara vattentjänster” kommer upp på regeringens bord i december 2020 där förslaget är bla. att va-frågor ska i möjligaste mån lösas lokalt.
Text: Johnny Thiger