Lokföraren Per: Tre enkla vanor som kan förhindra en tragedi

Efter två allvarliga händelser i Dalarna på kort tid – incidenten vid Leksands station där flera personer tvingades rusa undan ett godståg och olyckan i Nås där en bil körde in i sidan på ett tåg – riktas åter fokus mot säkerheten vid järnvägsspår. Nu vill lokföraren Per Mattsson berätta hur han upplever situationen från förarhytten och påminna om vad som faktiskt gäller när man korsar ett spår.

Att befinna sig i eller korsa ett spårområde är förenat med livsfara. Många som genar över järnvägsspåren eller inte är uppmärksamma är inte medvetna om den risk de utsätter sig för. En genväg som verkar ofarlig kan snabbt bli livshotande, eftersom dagens tåg är både snabbare och tystare än vad många tror. Ett långt och tungt godståg har ingen chans att stanna om en person befinner sig i spåret.

Ett tåg som kör i 200 kilometer i timmen kör ungefär 200 meter på tre sekunder. Bromssträckan vid nödbromsning kan vara mer än en kilometer lång. En lokförare kan alltså varken tvärnita eller väja om något eller någon skulle råka vara i vägen på spåren.

— Det finns många säkerhetsrutiner för oss som är lokförare, men ytterst handlar det om att när man ska korsa ett järnvägsspår då ska man stanna till och se sig för, veva ned rutan och lyssna, så att man kan upptäcka om ett tåg är på väg. Vissa sträckor där det är dålig sikt finns det ljudsignaltavlor för oss lokförare, något som betyder att vi ska tuta för att varna för att vi är på gång. Så om man inte vevar ned rutan eller sitter med hörlurar kanske man inte hör att ett ankommande tåg signalerar, säger Per Mattsson som varit lokförare i 15 år.

Att vistas i ett spårområde är förenat med många risker. Det är en miljö där även små misstag som en sekunds ouppmärksamhet eller ett ogenomtänkt beslut att gena eller köra över en järnvägsövergång kan få stora konsekvenser.

— Jag har inte varit involverad i någon allvarlig olycka under min tid som lokförare. Men när det för något år sedan var en olycka i Örebro södra, där tre personer dog. Då hade jag varit med om nästan samma sak en timme innan, men att det för mig fick en lycklig utgång. Samtidigt när man råkar ut för något där det kan bli en dödlig utgång, då blir man rädd, sen arg och frustrerad, säger Per.

Säkerhetstänket och rutinerna inom järnvägen och för lokförare är omfattande.

— Vi har många säkerhetsrutiner, är man först ut att ta ett tåg på morgonen, då går vi igenom allt på tåget. Kollar så att det inte finns skador och att allt fungerar. Samtidigt när man är ute och kör tågsetet, om det kommer en ljudsignalstavla som det gör där det kan vara sämre sikt för dem som ska passera. Då ska vi tuta för att uppmärksamma att vi kommer. Har man som lokförare fel inställning till säkerhet, då får man en varning. Upprepas det, då kan man till och med få sparken, säger Per.

Samtidigt finns det rigorösa rutiner om olyckan är framme.

— När det händer en olycka tas lokföraren direkt ur tjänst. Man får göra ett alkohol- och drogtest. Behövs det samtalsstöd kan man få träffa en läkare. Sen görs en noggrann utredning över händelsen, säger Per och fortsätter.

— Om det är någon som ställer sig framför tåget för att ta sitt liv skulle det bli jobbigt, men bland oss lokförare så inser vi att denne ändå har bestämt sig för att ta sitt liv. Så på sätt och vis är det tuffare om man skulle råka ut för någon annan olycka där människor är inblandade på grund av ouppmärksamhet.

Samtidigt är du som trafikant skyldig att lämna företräde till tågen, så om du inte gör det utan chansar, så kan du begå ett allvarligt trafikbrott. Speciellt om det orsakar en trafikolycka.

— Om du kör in i sidan av ett tåg så är det mycket som tyder på att du inte varit tillräckligt uppmärksam. Då är inte änglavakt rätt ordval eftersom du kanske begått ett trafikbrott. Du är alltid skyldig att stanna, titta och lyssna, då tågen har företräde, säger Per och låter allvarlig liksom för att understryka det hela.

— Oavsett säkerhetsanordning så ska man förvissa sig om att det inte kommer ett tåg, bevakat eller inte. En kollission i sig är inte ett brott, men om du inte anpassar körningen och säkerställer att att spåret är fritt kan det bli ett brott, säger Torsten Helgemo som under många år arbetat som körskolelärare.

Ett ställe som varit extra problematiskt är under Vansbrosimningen där många har genat över järnvägsspåren och utsatt sig för livsfara. Där har man under några år gemensamt med Vansbro kommun och Trafikverket drivit kampanjen ”Spåren är för tåg, vägarna för fordon – inte för dig”.

— Det har varit uppföljningsmöten med alla tre parterna och ja, det har blivit mycket bättre. Inga signaler från lokförare om spårspring under sommarens evenemang. Vi hade både vakter och staket för att förhindra att folk gick på eller korsade spåren, säger Åsa Larsson, som är kommunikatör på Vansbrosimningen, avslutningsvis.