Därför höjer bolaget avgiften på elnätet: ”Tydlig motivering”

Elnätsbolaget Ellevio kommer höja avgiften för sina kunder knappt 5 procent, från och med 1:a januari 2026. Det gäller både lägenhets- och villakunder. Bolaget behöver investera mer i elnätsinfrastrukturen, då det finns en risk för överbelastning av elnätet i Dalarna och Värmland.

— Elnäten byggdes till stora delar på 1960–1970-talet. Precis som med annan apparatur når den ett åldersstreck. Byts inte den ut så fungerar inte elsystemet, säger Ellevios presschef Jesper Liveröd.

Sedan ett decennium tillbaka har elbolaget Ellevio – som tidigare ingick i Fortum – levererat el till hela landet. Idag har de runt en miljon kunder.

Vid årsskiftet höjer Ellevio elnätsavgiften med ungefär 5 procent (i snitt 4,6 procent), för två femtedelar av sina kunder. Enligt elbolaget är prisnivån låg i jämförelse med andra elleverantörer.

— Till skillnad från exempelvis statliga Vattenfall, som höjer med tvåsiffriga belopp, har vi valt en betydligt lägre prisbana. Det gör vi för att täcka upp för de behov som finns. Man kan säga att ökningen är någon procent över inflation, säger Jesper Liveröd, presschef på Ellevio.

Syftet är att göra prissättningen tydligare och mer i linje med hur elnätet används idag. Dessutom vill Ellevio modernisera elnäten genom sina investeringar.

En fastighet med upp till 29 lägenheter, samt en elförbrukning på 2000 kilowattimmar (kWh) per år, har tidigare haft en fast avgift på 110 kronor per månad. Från och med årsskiftet blir priset 120 kronor i månaden.

— Vi försöker göra om abonnemangsmodellen utifrån hur man belastar elnätet. När det gäller stora lägenhetskomplex – mer än 30 lägenheter – sprids elförsörjningen ut. Ju fler lägenheter, desto färre effekttoppar ser vi. Med andra ord: Större lägenhetskomplex belastar elnätet mindre.

För en villa som gör av med 10 000 kWh om året blir den nya prisförändringen 36 kronor mer i månaden. En villa med en förbrukning på 20 000 kWh per år betalar 43 kronor mer varje månad och en villa som förbrukar 25 000 kWh varje år kommer få en höjning på 46 kronor, jämfört med tidigare.

— Ökningen ser olika ut på vilken boendeform man har, även om den är modest i jämförelse med andra bolag. Såklart att ingen gillar prishöjningar – men det finns en tydlig motivering till att detta sker.

Energimarknadsinspektionen har beslutat att alla bolag, sedan årsskiftet 2025, ska se till att kunder med en koncentrerad elförbrukning betalar mer än andra. Ett tips är alltså att inte använda för många hushållsapparater samtidigt. Det påverkar det egna elnätspriset i stort.

— Den som nyttjar nätet och skapar ”spikar” i elanvändningen får betala för det, jämfört med de som sprider ut sin förbrukning. Man betalar inte lika mycket i en ”klump” längre. Låt säga att man både kokar gröt, kaffe och lyssnar på radion. Då åker elanvändningen upp. Dessa blir ett problem, när alla ska ha tillgång till el. Gör man en sak åt gången betalar man mindre.

Vintertid är annars den tid på året när elförbrukningen generellt sett går upp och flest ”spikar” skapas.

— Elanvändning hör ihop med kyla och mörker. Sedan är det annat än lampor som drar mer el.

Annars är den mest positiva förändringen, som Ellevio har sett, hur fler skaffar elbilar.

— Det gynnar både miljön och plånboken – då många laddar bilen under natten.

Totalt har Ellevio investerat 1,8 miljarder kronor på elnätsinfrastruktur i Dalarna de senaste fem åren (exklusive 2025, som ännu inte sammanställts). Dock har stora investeringar skett i regionen detta år.

Några exempel är ombyggnationen som gjorts vid Vikmanshyttan i Hedemora, ett nytt driftsatt nät i Idre – med 23 kilometer lokalnät och vädersäkring tillika redundans vid regionnätsledningen och en höjd ledning vid Lomsmyren i Mora. Dessutom har investeringar för ökad kapacitet gjorts vid stamstation Siljanssågen.

Elnäten kräver en känslig infrastruktur, som måste fungera felfritt. Jesper Liveröd säger att den både är ”kapitalstark och krävande”.

— Det handlar inte bara om att bygga för nya datacenter – även om de hör till framtiden. Snarare handlar det om att elnäten byggdes till stora delar på 1960–1970-talet. Precis som med annan apparatur når den ett åldersstreck. Byts inte den ut så fungerar inte elsystemet.

Meningen är att nya elnät ska hålla i åtminstone 50 år. Därtill behövs ett omfattande arbete.

I storstadsregioner som Stockholm finns en risk att nätet överbelastas – men av andra orsaker än i regioner som Dalarna och Värmland. Landsbygder har nämligen ett annat fokus i elnätsinfrastrukturen.

— Dalarna och Värmland är två exempel på hur det blir när infrastrukturen inte hinner utvecklas i takt med övrig samhällsutveckling. Där har elproduktion från bland annat vindkraftsparker gjort det trångt att få ut den el som produceras. Det har i sin tur bromsat upp verksamheten. Infrastrukturen behöver utvecklas och där måste vi göra mer de kommande tio åren.

På Ellevio har Nils Holgersson-rapporten använts som underlag; en rapport som undersöker priser för vatten, fjärrvärme och el, från norr till söder.

— Det går att både göra väldigt stora investeringar och hålla priset inom rimlighetens gränser. I år har vi investerat över fyra miljarder i elnätet. Inom några år investerar vi ungefär dubbelt så mycket, alltså dubbla vår rörelsemarginal (vinst/avkastning). Därtill finansieras våra investeringar med lån.

Samtliga kostnader för elbolagens investeringar i infrastrukturen kommer via elnätsavgifter. Inte en krona kommer från exempelvis energiskatt, trots att de höjda elpriserna till stor del beror på hur mycket som går i statlig skatt.

— Många tror att allt går till elbolagen, men mellan 50 och 60 procent av din elnätsfaktura är skatt och moms som går till staten. Vill man förstå vad de största prisökningarna beror på så är det dessa bitar man får kolla på, säger Jesper Liveröd.

Exempel på färdiga arbeten med elnätet i Dalarna 2025:

• Stamstation Siljansågen i Mora kommun: En ombyggnation som bidragit till ökad kapacitet i elnätet. Detta stödjer elektrifieringen och utbyggnad av laddinfrastrukturen.
• Station Vikmanshyttan i Hedemora: En ombyggnation för bland annat fjärrstyrning och ökad kapacitet.
• Lomsmyren i Mora: Ledningen över järnvägen har höjts.
• Idre: Ett 23 kilometer stort lokalnät driftsattes nyligen och ST Idre-ST Sågliden byggdes ihop, vilket har skapat vädersäkring samt redundans till regionnätsledningen.