Därför är brottsligheten låg i området: ”Skapa bra förutsättningar”

Sällan hörs det talas om att grövre brott begås i lokalpolisområde Mora med omnejd. LPO-chefen Rickard Eriksson ser flera anledningar till att den grova kriminaliteten hålls nere. Samtidigt förklarar han att det finns händelser som, trots att de borde betraktas som brott, inte anmäls.

— Vi ser till exempel inte alltid det som sker inom familjen, med barn som blir grovt utsatta. Det händer innanför husets väggar, säger han.

Generellt sett är lokalpolisområde (LPO) Mora en säker plats att bo på. Det meddelar områdeschef Rickard Eriksson, som förklarar att läget ser positivt ut för samtliga kommuner (Leksand, Rättvik, Mora, Älvdalen, Malung-Sälen och Orsa). I princip inget tyder på en eskalering av brottsligheten.

— Det säger all statistik och trygghetsundersökningarna: Kommunerna i området är trygga. En sådan sak behöver man ha som bas, menar han.

En stor anledning är att detta är ett glesbygdsområde.

— Så här ser det även ut på platser som LPO Hälsingland – våra grannar åt öster – eller i Östersundsområdet.

Trots detta existerar problemen och de är av samma typ i Moras lokalpolisområde som i närliggande regioner.

— Till exempel är narkotikaproblematiken där väldigt lik den som är här. Detta är som sagt typiskt för glesbygden.

Däremot är den grova kriminaliteten över lag koncentrerad till storstäderna. Det är där topparna finns. Med det sagt har det också skett våldsdåd i mindre städer på senare tid.

— Skjutningarna sprider sig från Stockholm till Västerås och sedan Gävle. Och nyligen blev en ambulanssjukvårdare mördad (med ett vasst föremål) i Nordanstig. Bilden är en annan än för några år sedan.

Rickard Eriksson konstaterar att det gäller att ständigt vara vaksam.

— Där vill vi inte hamna, att våldsvågen kommer hit och etablerar sig.

Sett till just Moras LPO liknar han det med ”ett rullande tivoli”. Flest brott begås specifika tider på året, som kräver större uppmärksamhet än en vanlig vardag.

— Kontrasterna som märks i vårt område tycker jag är häftiga. På vintern exploderar det sett till hur många som är här, med många turister – i synnerhet i Sälen – men idag är det jättelugnt där. Den effekten märks och utmaningen blir större; inte minst när alkohol är inblandat.

En mer övergripande utmaning är folks välbefinnande. Många är nöjda med livet, men statistiken för psykiska ohälsa sticker ut i glesbygder.

— Av olika anledningar mår människor sämre i förhållande till hur många som bor där. Därtill vet vi att om personer mår dåligt skapar det problem, för då är man oftare inblandade i ärenden relaterade till våldsbrott.

Ett exempel är våld i nära relationer. Anmälan ska göras när det behövs, trots att det sällan sker.

— Relationsbrott anmäler man inte gärna och det syns många gånger inte utåt att någon blivit slagen. Men där finns det oftast en målsägande och en misstänkt.

Polischefen förklarar att samma sak gäller vid narkotikabrott; men att individen aldrig själv kommer anmäla att den gör fel. Snarare behöver personen ha blivit utsatt eller utnyttjad av någon annan.

— I de fallen måste vi poliser upptäcka att något inte står rätt till.

Vad gäller gängrelaterad kriminalitet är det ytterst få gånger något rapporteras från LPO Mora. Snarare söker sig kriminella bort från området när de bryter mot lagen i gängmiljö.

— Vi vet att folk från våra kommuner åker till andra städer för att begå brott. Annars finns gängkriminalitet inte hos oss, för det är inte eftertraktat (ett undantag är rättegången mot Outlaws motorcykelklubb i Rättvik).

Rickard Eriksson är väl medveten om att det finns ett stort mörkertal när det gäller brottsligheten i LPO Mora.

— Man märker det i hela landet. Vi ser till exempel inte alltid det som sker inom familjen, med barn som blir grovt utsatta. Det händer innanför husets väggar. Få känner till brotten eftersom de inte kommer ut i offentligheten.

Proaktivt bemötande är en viktig nyckel för att få bukt med problematiken – innan den blir så stor att brott begås. Där har LPO Mora lyckats.

— Totalt sett är det viktigaste att skapa bra förutsättningar för ungdomar. Ser man till de värsta skjutningarna är de flesta mellan 15 och 18 år gamla. Fast ingen av dessa kommer ta på sig ett uppdrag från ingenstans, det måste finnas en orsak till beteendet.

Här radar polischefen upp ett antal saker som påverkar.

— Vad hände när de föddes och växte upp? Finns det stöd till föräldrarna? Är skolgången bra, med behöriga lärare? Frågorna följer med tills de är 15. I nästan alla fall ser vi att individen hade problem tidigt.

Svårigheten är att fånga upp individen innan den fyllt 15. Görs inte det uppfattar polisen det som för sent.

Men arbetet med att vara ute i god tid kan inte bara polisen utföra.

— Absolut vore det bäst om samhället kunde bidra med att dämpa tillförseln av negativt inflytande. För ju tidigare man sätter in brottsförebyggande åtgärder, ger extra stöd, desto billigare blir det.

Han utvecklar:

— Pengarna som används till en person under 15 är ingenting jämfört med kostnaderna efteråt. Därefter kommer utredningar om anstalt, HVB-hem eller SiS-boende.

Nu vill Rickard Eriksson att polisen ska kunna samverka ännu mer över gränserna, något han ser som betydelsefullt för deras framtida arbete. När resurser inom flera lokapolisområden backar upp varandra skapas bättre möjligheter.

— Vår största kulturresa är att få bort tankesättet att LPO-verksamheterna bara ska hålla sig till sina gränser. Vi behöver bredda oss, se vidare än våra egna kommuner, annars fungerar det inte.