Det räcker med reservat i dalafjällen – kommunen säger nej
Länsstyrelsen vill inrätta ett nytt naturreservat norr om Särna, men nu sätter kommunen ner foten och anser att det räcker med reservat i den stora kommunen.
Det reservat som nu föreslås kallas Bjärtkölen–Dyvelberget och ligger på mark som Sveaskog äger. Den utpekade marken är närmare 1 200 hektar stor, varav cirka 380 hektar fjällnära skog.
I Älvdalen finns redan 75 reservat plus två nationalparker. Av reservaten är fem kommunala reservat och de är: Mångsbodarna, Tangeråsen, Vasaloppspåret och Österdalälven samt Dysdalens kulturreservat.
I Malung–Sälen finns det 33 naturreservat, varav Eggarna, Uvberget och Vasaloppspåret är kommunala reservat.
Under några år har de fjällnära skogarna i Malung–Sälen och Älvdalens kommuner inventerats och nu finns en lista på 28 områden i Älvdalen och 11 fjällnära skogsområden i Malung–Sälen, som ses som särskilt värdefulla och där flera är på väg att skyddas som naturreservat. Det handlar om områden större än 200 hektar.
Inventeringen har resulterat i 40 värdefulla utpekade områden. Totalt omfattar dessa områden 27 950 hektar mark, varav 9 139 hektar produktiv skogsmark ovan fjällnära och 4 710 hektar nedan fjällnära, dvs. totalt 13 849 hektar produktiv skogsmark.
En stor del av de utpekade skogarna är fjällnära och ägs ofta av Sveaskog. De avsatte redan 2014 Ekopark Fjätälven och nu blir även många av deras fjällnära skogar naturreservat. Även Billerud, Besparingen, kommunen och privata skogsägare är ägare av skyddsvärd skog.
Ett av de utpekade områden som nu föreslås bli naturreservat är Bjärtkölen–Dyvelberget, men nu säger Älvdalens kommun nej till reservatsplanerna i sitt remissvar.
Där avstyrker kommunen bildandet av naturreservatet med följande skäl:
• Remisstiden är för kort. Remisstiden på knappt en månad är orimligt kort för kommunen.
• Befintlig skyddad areal är redan omfattande.
• Behov av omfattande analyser.
• Begränsningar för infrastruktur.
• Påverkan på lokal och kommunal ekonomi.
• Hållbarhetsperspektivet.
Länsstyrelsen har bemött argumenten och förlänger remisstiden till sex veckor, men påtalar också att hanteringen sker i Älvdalsdelegationen där kommunen kan lämna sina synpunkter. Länsstyrelsen anser inte att besöksnäringen ska påverkas då reservatet ligger ganska avsides, men att den skyddade naturen samtidigt skapar positiva upplevelser för besökare. Därför framhärdar Länsstyrelsen i att området kan avsättas som naturreservat.
Med ytterligare reservat ökar kravet på Länsstyrelsens fjällförvaltnings arbete.
— Det handlar om nya områden som ska märkas in och skötas. På kort sikt får vi inga extra pengar för det, men vi räknar med att skötselschablonen som vi får kommer att anpassas när reservaten blir fler, säger Örjan Stefansson, som är enhetschef på Länsstyrelsens fjällförvaltning.
När det gäller skyddade arealer har Idre och Särna i dag 57 procent skyddad mark, inklusive nationalparker. Däremot är arealen skyddad fjällnära skog enbart 15 procent. Till det tillkommer skog som är frivilligt avsatt. Länsstyrelsen säger också nej till att kompensera nya reservat genom att upphäva redan skyddade, men mindre värdefulla områden.
Oskyddade fjällnära skogar i Älvdalen och Malung-Sälens kommuner:
I Malung-Sälen pekas följande oskyddade skogsområden ut: Bredvallsfjället, Fjällsåsen, Granfjällsstöten, Hemfjället, Hundfjället, Lekåsen, Närdalen, Näsfjällsåsen, Storfjället-Östra Kalven, Västra Granfjället och Östfjällets ostsluttning – Källfjället.
I Älvdalen räkans följande oskyddade skogsområden: Björnklinkåsen, Drevdagen, Dyvelberget, Fiskebäcken, Fröberget – Vägänden, Gammelvallen, Gammelvasselvallen, Grundagssätern, Grund-Olakölen, 10 Grlningshållan i Gördalen, Gördalen, Krokbäcken i Gördalen, Kvannbäcken i Gördalen, Kvannbäckshållan i Gördalen, Hemmeråsen-Gränjåsvålen, Häggberget-Löskesvålen, Hösten, Klöftåsen (Lillådalen), Lekåsen-Storbroåsen, Lövåsen-Huskläppen, Morbäcksätern, Nadden, Slättåsen, Storbron, Storbroåsen, Storbäcken, Tennsjön och Västsätern.