”När jag jobbat i verkstaden mår jag som allra bäst”

Vi föds ju alla lika, men sen gäller det att hitta det man trivs bäst med att göra. Eller har det med arv och miljö att göra? Keramikern Mikaela Willers i Vikarbyn har kollat bakåt i sin släkt och funnit att hennes farfars mor målade mönster på porslin och när hon var liten så fick hon en etruskisk skål av sin farfar och farmor, som betyder mycket för henne. De hade köpt den av en gryningsmålare på en marknad i Rom.

— Jag blev keramiker och samarbetade med Nittsjö keramik i nio år. Under tiden som jag gjorde om mina arbetsformar för att de skulle passa deras produktion så var jag här uppe veckovis, vilket var härligt. Efter ett tag så hittade jag gården där jag både bor och verkar idag, jag var ganska trött på livet i Stockholm, säger Mikaela.

Vi träffas i hennes lagerlokal och det är en kall förmiddag. Hon står och slår in två av sina artiklar för att en budbil från DHL strax är på ingång. Det gäller att hantera det mesta som egen företagare. Att skapa tar minst tid. Att driva företagets verksamhet är däremot mer tidsödande.

— Idag har jag produktion i Skåne och Portugal. I Skåne jobbar jag med ett par som gjuter muggar, ljusstakar och krukor och det paret har jag jobbat länge med för att det funkar perfekt. Ett tag hade jag ett samarbete i Litauen men där var det leran som inte höll måttet. Jag beslöt mig då för att flytta produktionen och valet föll på Portugal. Där har de lång tradition av att producera keramik, sen gör det inget att klimatet och maten är på topp när jag åker dit på arbetsresor, skrattar Mikaela.

Hennes rörelse ligger på en parallell väg med riks-70 och syns från vägen. I en lång uthusbyggnad har hon det hon behöver från verkstad till butik. När jag väl kliver in så ser jag Siljan breda ut sig utanför hennes fönster. Snacka om utsikt och inspiration på en och samma gång.

— Här i Vikarbyn finns det gott om egna företagare, dels infödda men också en hel del som har flyttat in. Det passar mig perfekt att vara egen företagare. Det blir mer som en livsstil och när jag har jobbat i verkstaden och skapat så mår jag som allra bäst, lugn och nöjd, säger Mikaela.

Nu i påskhelgen väntas det en hel del kunder. Eller kanske man säger besökare för det här är ett litet utflyktsmål. Plötsligt när vi pratar sticker Mikaelas man Jonas in huvudet och har en glödlampa i näven. Frågar om det finns fler eller om han ska köpa nya när han ändå ska ner till Rättvik.

— Krukan Greta är en av mina favoriter. Det är en av mina första grejer som jag satt i produktion. Jag släppte taget och lät legotillverka den. Den gjorde jag till en tulpanutställning. Sen är jag supernöjd med bredden jag har på produktionen och mitt varumärke står sig starkt idag, det är kul, säger Mikaela.

För att lyckas gäller det att ha tålamod och Mikaela skall nu ta hjälp med att förhandla med producenter och andra administrativa delar så att hon kan frigöra tid för att kunna skapa. Att vara företagare i Rättvik tycker hon funkar fint.

— Jag känner att jag har utvecklat mitt företag jättemycket sedan jag kom till Rättvik. Jag har fått stöd från kommunen, Almi, Tillväxtverket och Dalarna Science Park. Hos de sistnämnda har jag en coach som hjälper mig i ett Triip-projekt där det handlar om export. Jag hade besök här hos mig förra sommaren från Kina och efter det var vi några designers som blev inbjudna dit, vilket var intressant. Så nu förhandlar jag med ett företag i Kina om att göra designuppdrag för dem. Sen ska jag vara med på en utställning i Shanghai som är kombinerad utställning och butik. Detta blir i slutet på april, så jag har redan börjat att packa.

Mikaela tycker att det är kul att resa och upptäckte tidigt att det kanske skulle kunna finnas möjligheter att få resa genom att lägga ut produktionen av sina alster i andra länder, så hon säger sällan nej när frågan kommer. Nu går det bra för Mikaelas företag men det brukar ju heta att man lär av misslyckanden. För sådana har hon väl gjort?

— Misstag vet jag inte om det är att jag älskar färgen nötbrunt. Det är vackert att lägga upp mat på bruna tallrikar. Jag har tillverkat bruna ljusstakar och krukor men de säljer extremt lite. Men å andra sidan blir jag jätteglad när någon köper dem, säger hon och skrattar.

Fakta

Grundades: 1997
Omsättning: 2 miljoner kronor.
Anställda: Mikaela och personal på helger och sommartid.
Motto: Det skall vara roligt.

När jag går runt och tittar på hennes alster så slår det mig att det är inte nog med att de ska skapas de bör de heta något också?

— Ta krukan Lilly i det fallet så var det så att jag hade fått ett prov på den krukan och den hade inget namn. Samtidigt var det inne en barnfamilj i min butik och i barnvagnen satt det en liten tjej som hette Lilly.  Jag och familjen småpratade och jag fick reda på flickans namn och vips hette krukan likadant, avslutar Mikaela.

Vem vet det kanske blir just du som namnger en ljusstake eller en kruka nästa gång. Inget verkar omöjligt hos Willers i Vikarbyn.